Korvbollar i tomatsås

I lördags hade vi riktig korvfrossa; först ölkorvar (Var det från Hugos? Jag kommer inte riktigt ihåg. Inköpta på Bondens Matbod i alla fall och sååå goda) och sedan salsiccia, chorizo och merguez på grillen. Underbart. Trots att vi åt groteska mängder korv blev det en hel del över och det tog vi hand om idag.

  
Korvbollar i tomatsås
4 stora salsiccia och 2 chorizo (färska, dvs. råa, allihop)
1 gul lök
1 burk krossade tomater
2 msk saltad kapris
neeeej, det finns ingen tomatpuré!!! då får det väl bli en skvätt ketchup då...
lite saltåpeppar
en skvätt colatura (typ fisksås)
parmesan
pasta

1. Lägg kapris i blöt en stund (den är jättejättesalt)
2. Hacka löken och kapris.
3. Pressa ut korvsmeten från fjälstren lite i taget till köttbullar direkt ner i en varm stekpanna. Det är inte så noga hur de ser ut.
4. Ner med löken i stekpannan också och låt alltihop få färg.
5. I med krossade tomater och kapris. Lite salt och peppar. Och tomatpuré hade ju varit bra. Eller kanske lite hackade soltorkade tomater. Men nej, inget av det fanns hemma, så nu fick det bli ketchup istället. Låt det hela puttra på och koka pasta under tiden.
6. Blanda pasta och sås, i med en liten skvätt colatura.
7. Serveras med riven parmesan. Och så blev det typ en insalata verde till; cossallad, ruccola, limebasilika, vanlig basilika, bladpersilja, salladslök och så lite sockerärtor som låg i kylskåpet.

Grillad sallad

Och medan jag nu ändå håller på måste jag berätta om grilltillbehöret vi gjorde igår som var alldeles ypperligt.

(och dessutom en lång bonusutvikning: vi firade gårdagen, midsommarafton alltså, hemma i stan och utan gäster vilket kändes rätt märkligt. Jag var tvungen att tänka efter ordentligt innan jag kom på att det faktiskt hänt en gång förut; 1987 satt jag och en kompis hemma i min lägenhet hela midsommarafton ätandes godis och läsandes tidningar. Senare på kvällen gick vi ut på stan för att hitta något ställe som var öppet. Det var som att hamna i en apokalypsfilm typ "28 dagar senare"; helt uppenbarligen hade hela Stockholms befolkning råkat ut för någon katastrof utan att vi märkt någonting. Till slut hamnade vi på Grodan på Grev Turegatan och vad jag kommer ihåg var vi i princip ensamma. Åter till nutiden.)

Naturligtvis grillade vi. Det är väl obligatoriskt på midsommarafton? Helt otippat hade vi hittat riktigt fina köttbitar på Coop som vi körde på vår nya fina grill. Tyvärr blev det lite si och så med fotograferandet av den färdiga maten, ni får hålla tillgodo med de råa bitarna och sedan försöka föreställa er hur de såg ut färdiggrillade:

(Hallå, skulle det här inte handla om nåt slags tillbehör? När ska hon nån gång komma till saken!? Nu!)

På grillen lade vi en stor lök skivad i tjocka skivor samt ett gäng skogschampinjoner, först hade vi oljat in alltihop med olivolja.

Där fick de ligga i tio minuter, vändning efter halva tiden.

Sedan hackades löken och svampen i små bitar tillsammans med 200 g körsbärstomater. Så ner med färsk timjan, lite persilja, en skvätt olja, lite sherryvinäger och lite salt.

Grymt gott! 

Rökta ribs - igen

Ja, nu blev det ribs i röken igen. Jag vet, vi upprepar oss, tunna revbensspjäll är nog det vi gör oftast i röken men det är ju så gott! För att få lite variation på det hela blev det inte den gamla vanliga ruben idag utan jag slängde ihop nån slags ostasiatisk bastard. Och nej Peter, mannen gjorde varken rub eller sop den här gången heller! Däremot skötte han som vanligt temperaturhållning och ventilmeckning med bravur.

Rub
1 burk ingefärspulver (30g)
2 st stjärnanis
2 stänger cassiakanel
0,5 msk fänkålsfrö
1 msk hel anis
1,5 msk lökpulver
1 msk chiliflingor
2 msk salt
1 msk socker

Kör allt i kryddkvarn, fördela på preppade tunna revbensspjäll, två stycken räckte det till minus det som gick åt till sopen nedan.

Som vanligt får ribsen stå två-tre timmar i röken (där temperaturen ligger mellan 100-110 grader) innan det är dags att pensla på sop för första gången.

Sop
3 msk rub
1 dl chingkiangvinäger
1 dl soya av någon lättare sort
1 msk fermenterad bönpasta
1 tsk miso

Sopen räckte till två vändor. Totalt stod ribsen inne sex timmar (rena rama snabbmaten!) innan det var dags att äta. Då hade köttet börjat krypa upp på benen vilket man kan se på bilden nedanför. De kunde ha stått längre men var helt ok när vi tog dem.

Sopen blev lite väl salt, man kan hålla nere på soyan och mison (jag hade nog snarare en matsked) eller utesluta mison helt.

Till ribsen blev det nudelsallad, det är det lite suddiga som syns i förgrunden på bilden nedan.

300 g salladskål
3 små morötter
en halv gul och en halv röd paprika
100 g nudlar av nåt slag
en näve cashewnötter
en lite mindre näve sesamfrön
0,5 dl vinäger (risvinäger helst)
1 msk fisksås
1 tsk kapi (räkpasta)
1 msk sesamolja
1 msk honung
gnutta salt
1 vitlöksklyfta

1. Strimla salladskålen. Och när man skär bort roten från salladskålen ska man inte hålla kålen i ena handen, det kan nämligen leda till blodvite och omplåstring av både pekfinger, långfinger och lillfinger (något av ett rekord faktiskt, tre fingrar på samma gång!), jag säger bara tack gode gud för Steri-strip.
2. Strimla morot och paprika riktigt fint på mandolin (gurka hade varit ännu bättre än paprika men nu hade gurkan i kylskåpet sett sina bättre dagar och var på väg mot högre höjder, ceased to exist, gone to it's maker osv etc.) Blanda med kålen.
3. Häll kokande vatten på nudlarna, låt stå någon minut och skölj sedan ordentligt med kallt vatten. Ner tillsammans med kål, morötter och paprika.
3. Rör ihop en marinad på vinäger, fisksås, kapi, sesamolja, honung, salt och fint riven vitlök. Blanda ihop med det andra.
4. Rosta cashewnötterna i torr stekpanna. Rosta sesamfröna också. 
5. Precis före servering hackar man nötterna och rör ner dem och sesamfröna i salladen.

Tillökning i familjen

En klar brist i det här hushållet har varit att det endast funnits två grillar, en varm- och en kallrök, men det har vi äntligen rådit bot på genom att införskaffa en Weber One Touch Gold. Självklart gjorde vi en marknadsundersökning innan inköpet som oundvikligen ledde till att Weber vann och att grillbudgeten behövde utökas kraftfullt.

Grillköttet var redan inköpt och som tur var hade Bauhaus Barkarby vänligheten att ha extrapris på grillen samtidigt som de hade öppet på midsommarafton. Det var bara att sätta sig i bilen och leverera hem paketet:

Kartongen var välpackad, innehöll alla delar, och till min glädje fanns en utomordentlig monteringsanvisning.

Förutom Cobb-grillen är det här definitivt den grill som kommit i min ägo som varit enklast att sätt ihop. Inga verktyg, förutom hammare, behövs och hela hopsättningen kan inte ha tagit mer än 5 minuter.

Monterad och klar. Första grillningen är redan över, men mer om det en annan gång. Så länge kan jag konstatera att jag är mycket nöjd med kvaliteten på grillen och att den är mycket enkel att hantera. Rekommenderas.

Bruschetta

Recept på bruschetta, ska man behöva det? Det är ju ursimpelt. Rosta bröd och ös på något. Men okej då, här kommer bruschettan som serverades till middag tillsammans med sallad, prusciutto och lite annat som fanns i kylskåpet.

250 g söta små körsbärstomater
0,5 msk salt, till exempel det smaskiga kryddsaltet med rosmarin, salvia och vitlök
kanske 200 g mozzarella, sista resterna av den vi rökte förra helgen
halv kruka basilika
rejäla brödskivor
1 vitlöksklyfta
lite olivolja

1. Dela tomaterna på hälften, kärna ur och skär sedan i små bitar.
2. Blanda tomater och salt, lägg i ett durkslag och låt ligga där så blir de lite marinerade och överflödig vätska försvinner.
3. Skär mozzarella i små tärningar och basilika i strimlor.
4. Skär vitlöken i yttepyttesmå bitar och blanda med olja. Eller använd en vitlökspress om du är lat. Eller så har man inte vitlöken i oljan alls utan gnuggar bara brödbitarna med en halverad klyfta. Vi lever i ett fritt land, välj vad du vill, jag tänker inte gnälla.
5. Blanda tomater, mozzarella och basilika.
6. Var beredd nu, här kommer den svåraste delen: in med brödskivorna i ugnen under grill 250-275 grader några minuter, pass på, inte gå iväg, inte göra något annat, stå bara och blåstirra på brödet, annars kommer det garanterat att bli bränt.
7. Ut med brödskivorna när de fått lite färg, vänd på dem och pensla med vitlöksoljan, in några minuter till. Ojoj, nu blir det svårt igen, blåstirra på brödet, uttala gärna lite besvärjelser och utför nåt med hög vidskeplighetsfaktor, typ dansa en liten dans, kasta salt över axeln eller nåt, och hoppas på att ugnsguden hör dig och låter bröden förbli obrända den här gången också.
8. Upp med brödskivorna på ett fat, på med tomatblandningen, in i ugnen en minut, bara så att osten börjar bli lite mjuk.
9. Ät omedelbart!

Östasiatisk blandning

På Just Bento spanade jag in ett recept med miso- och chilimarinerad sparris som det är dags att testa. Receptet anbefaller bland annat salladslök som jag glatt byter ut mot en av årets första primörer från grönsakslandet; vitlök i miniformat.

Jag hade visst missat att ta upp en av vitlökarna i höstas för plötsligt stod där en liten skog med vitlöksblast i en hörna som jag dedicerat för helt andra saker i år.

Marinerad sparris
500 g sparris
3 minivitlökar (eller några salladslökar)
lite sesamolja
2 msk gochujang (koreansk chilipasta, fast det verkar gå bra med i princip vilken chilipasta som helst)
2 msk misopasta
2 msk mörk sirap (ja, ja, det skulle vara råsocker och mirin men nu hade jag varken eller, då tar man vad som finns)
lite vatten

1. Skär sparrisen i bitar, koka några minuter i saltat vatten
2. Hacka löken och fräs i olja
3. Rör ner chilipasta, miso, sirap och lite vatten i löken
4. Blanda ner sparrisen i röran

Egentligen ska sparrisarna sedan marinera under tyngd i minst en timme men sånt tålamod har inte jag. Och de var faktiskt smaskiga som de var.

Och vad har vi där till höger på bilden då? För ett tag sedan fick vi ett gäng turistimporterade kryddor och annat från Thailand, bland annat nedan avbildade flaska med satay-pulver.

Den testar vi också idag. Fast några spett orkar jag inte göra.

På baksidan finns instruktioner för en thai curry som vi nästan följer. Rostar sesamfrön i en stekpanna, på med kokosmjölk, sataypulver, lite vatten och en halv buljongtärning (jodå, jag använder buljongtärningar när andan faller på, man kan inte stå och koka buljong varje gång man behöver en deciliter). Och så i med strimlad kalkon.

Såsen blev riktigt bra, jag tror de torkade räkorna i pulvret var pricken över i:et. Sedan kan man ju diskutera om sparrisen och satayen var en klockren kombo. Det lutar åt inte. Men var för sig var båda rätterna delikata.

Rökt mozzarella

Igår var alltså dagen då vi för första gången högtidligt tryckte på knappen till rökgeneratorn som förvandlar vår Weber Bullet till en kallrök.

Första experimentet föll ut någorlunda väl. Träbriketterna förbrändes. Det rykte. Röken förflyttades från den hemmasnickrade adapterlådan in i Bulleten. Mozzarellorna vi placerat i Bulleten blev rökta. Dra på trissor, det funkar!

Fast naturligtvis kan ju allt inte bli perfekt sådär från första början. Dammsugarslangen som kopplats mellan lådan och Bulleten blev en aning deformerad där den monterats i lådan, även om värmen är blygsam så blir det ju lite grann när briketterna förbränns. Hoppsan. Där kanske vi får hitta en annan lösning. Och så fick ostarna ligga i en aning för länge, istället för en delikat touch av rök blev det snarare en touch av tjära över det hela. Tjärtabletter har jag inget emot men jag vet inte om jag tycker att ost ska smaka så.

Mozzarellan blev sedemera skivad och lagd på pizza, man kan skymta den på bilden nedanför, och där passade den utmärkt.

Röken, monterad och klar

Det här går snabbare än väntat. Röklådan är ihopsatt. Lådan är gjord i plywood limmat på ram. I ena kortändan är det ett hål för att plugga in rökgeneratorn. I den andra ett lock för att kunna rensa och hålla rent. Slangen ovanpå är en Hugin HFL 012 dammsugarslang, som gjord för matlagning.

Så här ser det ut när röklådan är ihopkopplad med Webern.

Just nu testas första rökningen. Så långt kan jag säga att låda och koppling är helt täta, och att allt verkar fungera bra. Återkommer med resultatet.

Röken har kommit

Nu är det snart dags att börja experimentera med kallrökning. Rökgeneratorn av märket Bradley från Smart Fritid har nämligen anlänt. Så här ser den ut direkt från kartongen:

Tanken är nu att koppla ihop rökgeneratorn med vår Weber Bullet. För att leda över röken från rökgeneratorn till Webern ska vi konstruera en adapter. Det blir i form av en tätförsluten låda som generatorn ansluts till, och därefter leds röken genom en damsugarslang över till Webern. Materialet är inköpt, och min snälle far har sågat till virke.

Nu är det bara att börja snickra, med målet att återkomma nästa vecka med recension av första rökförsöket. Alla tips på recept för kallrökning emottages tacksamt.

Gnocchirulle

Lördag eftermiddag. Högsommarvärme, solen skiner, fåglarna kvittrar. Folk badar, äter glass, springer maraton. Vad gör Anna?

a. sitter på en strand och äter glass
b. påtar i trädgården
c. står i köket och rullar gnocchi till åtta personer
d. springer maraton

Rätt svar är naturligtvis c. Och det är vid såna här tillfällen som tvivlen infinner sig. Varför står jag här egentligen? Varför kunde jag inte ha valt något som gick fortare att göra? Är jag egentligen riktigt klok? Skulle en normal människa ens fundera på att stå i köket en sån här eftermiddag? Och varför klibbar den här degen så infernaliskt?

Degen blev jag sådär nöjd med, den förblev klibbig och nästan omöjlig att rulla hur mycket mjöl jag än tillsatte, så jag hoppar över receptet på det. Det är hursomhelst kokt pressad potatis, mjöl, äggula och mixade kantareller i (det är kantarellerna som gör att färgen på degen är lite mörk).
Rullad gnocchi från i lördags i okokt skick. Dokumentationen av den färdiga maten blev det sådär med.

Det blev en hel del gnocchideg över så idag blev det en betydligt snabbare variant. Rulle. Jag tror det var Johanna Westman jag såg göra på det här viset med gnocchideg i någon av mattidningarna som ligger och skräpar runt hela huset, men jag kan för mitt liv inte hitta igen reportaget. Jag tror hon hade tomatsås till men jag tyckte att pumpa passade finemang ihop med kantarellerna i degen idag.

	Platta ut degen på mjölat underlag
	Först ett lager skinka (rejält rökt Roslagsskinka, så god!)
	Mozzarella ovanpå, ingen fancy variant idag, helt ordinär ko-mozarella
	Rulla ihop som en rulltårta och lägg på en kökshandduk (en ren handduk alltså...)
	Rulla in i handduken och knyt ihop ändarna med hushållssnöre
	Ner i kastrull, koka cirka 20 minuter i saltat vatten, skär i skivor när det är klart (ta förslagsvis bort handduken först)

Häpp! Såsen är gjord på butternut squash, schalottenlök och vitlök som först fräst i smör och sedan kokat i buljong. Mixa och rör ner creme fraiche och lite vinäger.