måndag 31 december 2007

Anka 2

Imorse tryckte jag ner de rimmade ankbitarna i en kastrull. I enlighet med Tabberasets recept hade jag inget extra fett förutom den halva deciliter som renderats i skrovkoket igår.


Efter några timmar såg det ut så här (om ni tycker att kastrullen har växt så är det ingen synvilla, jag bytte till en med större bottenyta efter ett tag):


Även om mängden fett är rätt imponerande täcker det inte helt. Görans ankor måste vara extremt välgödda eftersom han lyckas få bitarna täckta efter en halvtimme. Mina ankor har nog fått banta lite. Efter att bilden togs fyllde jag på med lite olivolja och så har jag vänt runt bitarna lite så att alla delar ska komma ner under fettet. Det luktar bra gott och jag tror nog att det kommer att funka även om bitarna inte är helt täckta.

Skroven har rensats på kött, trots att jag ledsnade på slutet och förmodligen har missat en del lyckades jag få ut 400 g ankött där. Det ska in i raviolin tillsammans med lite annat. Våra kattskrällen stod och vaktade hela tiden när jag rensade. De fick en smakbit var när jag var färdig (ja, jag vet, de är omåttligt bortskämda) och jäklar vad de slickade sig om munnarna efteråt.

Och nu står skrovbitarna och kokar igen, jag lade dem i en kastrull och fyllde på med vatten, förhoppningsvis ska det bli en bra buljong som kan hällas över raviolin.

söndag 30 december 2007

Anka 1

Tillagandet av nyårsförrätten har inletts och det blir ännu ett potentiellt kamikazeprojekt. Först ska det konfiteras anka och sedan ska det göras ravioli som ska serveras till.

Jag har aldrig konfiterat anka förut. Ta det lugnt nu storebror, allt kommer säkert att gå bra, och skiter det sig totalt får jag väl sona dyrt och springa iväg till NK för att slåss med tiotusen andra och köpa färdiga anklår. Men hur svårt kan det vara?

Jag bestämde mig för att använda Tabberasets recept. Mina ankor har styckats, köttbitarna har begravts i salt och nu står skroven och puttrar för sig själva.


(lång parantes: i grytan bakom ankskroven skymtar en gryta knökfull med Paprikás gjord på kalvlägg enligt recept från Jens Linders bok Långkok. Det blev underbart gott med massor av paprikasmak och kalvlägg som var så mör att den nästan föll sönder. Tack, Jens, för att du förgyllde vår kväll. Och ni andra: om ni inte redan har köpt boken, gör det omedelbart!)

Och här har vi de saltade ankbitarna som fått åka in i kylskåpet.


Hejdå ankorna, vi syns tidigt i morgon bitti, då ska ni få bada. Länge. Och rätt varmt.

fredag 28 december 2007

Black rice pudding

Långt in på en hylla i skafferiet står en burk svart ris som blänger övergivet på mig varje gång jag greppar någon av burkarna bredvid. Av någon anledning har det inte fallit vissa familjemedlemmar riktigt i smaken när jag försökt servera det och därför har det blivit stående ett tag.

Idag gör vi ett nytt försök med riset, denna gång i efterrättstappning. Det finns hur många varianter på Black rice pudding som helst på nätet och som vanligt har jag läst en tio-femton stycken eller så och så blandar jag ihop det hela. Det skiljer i och för sig inte så mycket mellan recepten men det här är min variant.



2,5 dl svart ris
5 dl vatten
1 kanelstång
2 dl kokosmjölk
0,5 tsk salt
1 msk socker

1. Skölj riset och låt rinna av
2. Koka ris, vatten och kanelstång i 30 minuter tills allt vatten absorberats. Jag använder alltid en helt strålande bra riskokare: mikron. Vi har en mikro med steam-funktion, dvs. den kör på högsta effekt tills det kokar och drar sedan automatiskt ner på lägre effekt. Det blir alldeles perfekt. Sedan jag upptäckte denna välsignelse för några år sedan har jag inte kokat ris på spisen en enda gång.
3. Blanda kokosmjölk, salt och socker. Ta upp kanelstången och rör ner kokosmjölksblandningen i riset. Koka fem minuter till.

Resten av mangon serverades till. Det ser lite läskigt ut men det var gott, mannen tyckte dock att det inte var nog sött och tyckte det blev bättre med honung på. Och nästa gång ska jag testa det här receptet rätt av, det verkar riktigt mumsigt.

Fiskbiffar

Tog en sväng förbi China Market på vägen hem från jobbet för att köpa anka till nyår. Jag svepte in i affären med mentala skygglappar, greppade mina ankor och kom ut med bara två extra prylar: en påse hackad och fryst "Citrongräss och chili" (sic), mycket praktiskt minsann, samt en förpackning salladslök. Telefonerade hemmet och bad sonen plocka fram fisk ur frysen, för mitt inre öga hägrade mumsiga fiskbiffar.


500 g vit fisk
3 schalottenlökar
några matskedar av det hackade citrongrässet :)
en klump ingefära, 20 g på ett ungefär
5-6 blad kaffirlime
1 msk fisksås
1 tsk räkpasta
1 lime
3 äggvitor (mest för att de råkade finnas i en burk i kylskåpet, såhär i efterhand kan jag säga att det var för mycket, det hade varit bättre med ett helt ägg, vilket jag vanligtvis brukar ha)

1. Skär fisk, lök och ingefära i mindre bitar
2. Riv skal och pressa saft från lime.
3. Lägg alltihop i matberedare och kör till en massa (Jag hör minsann hur en del drar efter andan här, matberedare! Till fiskbiffar ska fisken hackas. För hand. Mödosamt i små, små bitar. Ja, ja, det kan ni göra som orkar. Jag orkar det inte idag.)
4. Forma biffar och lägg dem åt sidan en stund. Passa på att göra tillbehör.
5. Stek i olja några på medelvärme några minuter på varje sida.

Till de mycket smakliga biffarna åt vi salsa på mango, avokado, salladslök, några hackade körsbärstomater, lite pressad lime och lite salt. Mmmm. Mango och avokado. Alltid en bra kombination. Hade tänkt att ha färsk chili i men så roligt blev det inte, den blev kvar vid kassan på Hemköp city. Om någon hittar den i kassan längst till höger så vet ni att det är min.

onsdag 26 december 2007

Julrester

Källaren är ockuperad av fyra artonåringar som har ett privat lan-party.

Mannen och jag passar på att, helt enligt presentinstruktionerna, dricka födelsedags-shirazen i de hinkstora bröllopspresentsglasen och se varandra djupt i ögonen. Och så äter vi rester till.



Crostinis med kaninpaté, vinbärschutney och cornichoner. Andra crostinis med kycklinglevermousse och inlagd syltgurka eller fikonmarmelad. Ostar. Oliver. Inlagda kronärtskockor. Bresaola. Serrano-skinka, Sallad med körsbärstomater, pinjenötter och den otroligt goda färska, ofiltrerade olivoljan.

Synd om oss är det. Som ska behöva äta rester. Och kaninpatén är inte slut än så det här lär upprepas. Suck. (va? bortskämd? jag? nu förstår jag inte vad du pratar om)

tisdag 25 december 2007

Glass

Glassmaskin? Är inte det en rätt onödig pryl? Jaså, det tror du? Tänk dig då följande scenario: Det är juldagskväll. Efter några dagars ständigt svullande fortsätter din kropp att kräva mängder av sötsaker. Alla affärer har stängt. Du dammsuger kylskåpet efter något som kan stoppa sötsakssuget. Hmmm, grädde, yoghurt, ägg, syltad ingefära, jo, det här kan nog bli något.

3 äggulor
0,75 dl råsocker
en halv vaniljstång
1 dl vispgrädde
1 dl Onaka-fil med ingefärssmak
1 dl turkisk yoghurt
2 bitar syltad ingefära (ca. 30 g)
1 msk sockerlag från den syltade ingefäran

1. Snitta vaniljstången och skrapa ur fröna
2. Vispa äggulor, socker och vanilj så det blir fluffigt och gosigt
3. Riv ingefäran
4. Rör ner grädde, fil, yoghurt, ingefära och sockerlag i äggblandningen
5. Kör i glassmaskin en halvtimme ungefär
6. Servera med hemmagjord päron- och ingefärsmarmelad som storasyster gav i julklapp

Knappt tio minuters jobb plus en halvtimmes väntan och sedan kan sockertarmen stillas. Ja, inte bara det, hela kroppen suckar av välbehag eftersom det blir så himlans gott (vilket det ofta blir när man gör glassen själv). Jag lovar, glassmaskinen är värd varenda krona den kostade och varenda kvadratcentimeter den tar upp i skåpet.

Julklappskorv

Den här korven hamnade i några paket igår. Resten steker vi idag och äter upp tillsammans med pasta och världens enklaste tomatsås (fräs schalottenlök i olja, häll på krossade tomater och soltorkade tomater, koka en kvart-tjugo minuter, saltaåpeppra). Enligt mannen är det världens bästa mat. Jag kan nog tänka mig en och annan rätt som jag tycker är godare men det här är inte dumt, det håller jag med om.

Och om vi inte hade glömt kameran hos mannens bror igår skulle det ha varit en bild här.

1,6 kg kalvfärs
0,75 dl finhackade soltorkade tomater
1,5 dl rött vin
3 msk hackad vitlök
2 msk fänkål (ooops, fänkålen räckte bara till en matsked, det får bli, hm, anis i den andra)
1 msk grovmald svartpeppar
20 ml salt
lite chilipulver
1 tsk socker

1. Blanda ihop allt.
2. Stoppa i fjälster.
3. Klart.

Rapport från soffan

Halvligger i soffan med täcke. En av katterna har placerat sig i knät, under täcket naturligtvis, det är varmast där.

På armlängds avstånd: svenskans julkryss, några nävar godis, ett par böcker, laptop samt ett gäng kokböcker och mattidningar (här ska planeras förrätt för femton personer till nyår).

Jag kanske kliver upp när det börjar bli dags för middag.

måndag 24 december 2007

Kantarellasagne

I julklapp önskar sig min mor våra favoritrecept för många gäster. Utan konstiga ingredienser som ändå inte går att få tag på när man bor utanför ära och redlighet, som mina föräldrar gör.

Så här kommer, snott rätt av från Kantarellkokboken, vårt absoluta favoritbjudrecept. Receptet är för fyra, vi brukar dubbla eller tredubbla om så behövs.

250 g torkade lasagneplattor (eller färska)

Kantarellsås
1 liter gula kantareller
2 dl tärnad rotselleri
1 hackad gul lök
2 hackade vitlöksklyftor
1 msk smör
6 dl gräddmjölk
salt och vitpeppar
maizena

1. Bryn svamp, rotselleri, lök och vitlök i smör
2. Häll på gräddmjölk och koka sakta i 10 minuter
3. Red med lite maizena, smaka av med salt och peppar

Tomatröra
6 tärnade tomater
1 hackad rödlök
1 tsk socker
1 msk olivolja
salt och svartpeppar
1 dl strimlad basilika

1. Blanda allt.

Osttäcke
250 g kesella 10%
100 g riven västerbottensost
1 ägg
salt och svartpeppar

1. Mixa allt i matberedare.

Till sist
1. Smörj en form, dubbel sats = rätt tunt i en långpanna, trippel sats = tjockt i en långpanna
2. Lite svampsås i botten, lasagneplattor ovanpå
3. Mer svampsås, mer plattor
4. Tomatsås, mer plattor
5. Varva såserna och plattor tills allt är slut
6. Toppa sista lagret plattor med ostsås
7. Grädda i ugn

Marinerad oxfilé

Ett till julklappsrecept till min mor, den här gången snott från Allt om Mat och beräknat till 12 personer. Vi lagade det till en buffé på sonens födelsedag i våras, sedan levde vi på resterna i flera dagar, det var inte direkt någon uppoffring.

2 kilo oxfilé
3 msk smör

1. Bryn runtom i smöret
2. Lägg in i ugn, 150 grader, tills temperaturen är 51 grader

Marinad 1:
1 liter vatten
1 dl grovt salt
4 msk hackad rosmarin, timjan,
persilja
10 krossade vitlöksklyftor
1 liten gul lök

1. Koka upp och låt svalna
2. Lägg i köttet över natten

Marinad 2:
saft och rivet skal av 3 citroner
4 msk balsamvinäger
4–-6 pressade vitlöksklyftor
2 tsk honung
1 tsk salt
4 krm sambal oelek
4 krm nymald svartpeppar
6 msk olivolja
4 msk hackad rosmarin, timjan,
persilja

1. Blanda marinaden
2. Ta upp köttet ur första marinaden och skiva ganska tunt
3. Lägg upp på ett fat och häll marinad 2 över, låt stå någon timme innan servering

Gulasch

Ett sista julklappsrecept till den hulda modern. Ännu ett recept snott från Allt om Mat (jag har tolv årgångar, klart det blir ett och annat recept därifrån), den här gången ett inskickat läsarrecept på ungersk gulasch. Läsaren som skickat in receptet är ursprungligen från Ungern så det känns ju hyfsat genuint. Otroligt gott är det hursomhelst och synnerligen lite jobb.

1 kilo gul lök
3 msk smör
1,3 kilo fläskkarré med ben
2 msk paprikapulver
1 1/2 msk starkt paprikapulver
4-5 dl vatten
2 tsk salt
1 burk surkål (800 g)
1 liter vatten
2 grönsaksbuljongtärningar

1. Hacka löken
2. Fräs löken i smör i en gryta och låt koka på svag värme under lock i två timmar. Jo, det står rätt, två timmar ska det vara.
3. Trimma köttet och skär i bitar
4. Rör ner paprikapulver, kött, ben, vatten och salt i löken och koka ytterligare 30 minuter
5. Under tiden: koka surkålen i buljong en halvtimme, häll av buljongen
6. Blanda ner surkålen i grytan
7. Servera bröd till

Ibland gör vi gulaschen med märgpipa eller högrev, då låter vi löken koka en halvtimme, kör ner köttet och så får det koka två timmar till.

söndag 23 december 2007

Kaninpaté

Vi brukar göra julpaté och de senaste åren har vi kört på samma recept, vilket i och för sig brukar ge ett riktigt lyckat resultat men nu är det dags för förnyelse. I frysen finns två levrar från tidigare konsumerade kaniner; kaninpaté? Det låter ju som en god idé, i dubbel bemärkelse.

Så jag köper min kanin och sedan går jag hem och letar kaninpatérecept. Konstaterar att det inte finns särskilt många. Hittar faktiskt inte ett enda på svenska, varken på nätet eller i den rätt digra samling av kokböcker och mattidningar jag har hemma. Hittar några på utrikiska på nätet men inget som direkt faller på läppen. Så jag gör som jag brukar och mixar ihop lite olika recept. Här finns alltså förutsättningar för ett kamikaze-projekt eftersom vi ska ha med patén till julbordet imorgon. Var det så smart att hitta på ett nytt recept dagen innan det ska ätas av elva personer?

400 g förvällda kantareller
2 små lökar (blev ca. 130 g tillsammans)
1 kanin, drygt ett kilo (efter frenetiskt urbenande fick jag ihop 750g kött)
250 g kaninlever (en från dagens kanin + två från frysen)
4 skivor jägarbacon
0,5 dl hackad färsk timjan
2 tsk grönpeppar
uppdatering: meh, jag glömde ju att jag hade i 1 tsk torkad kyndel också
2 tsk salt
2 dl creme fraiche
2 msk maizena
2 ägg
smör och rapsolja till stekning

1. Finhacka lök och bryn i smör och rapsolja
2. Tillsätt kantarellerna med spad och låt koka några minuter
3. Skär kaninkött, lever och bacon i bitar
4. Mortla grönpeppar lite lätt
5. Blanda kaninkött, lever, bacon, grönpeppar och timjan och kör genom köttkvarn
6. Blanda i resten av ingredienserna i det malda köttet
7. Smöra en 1,5 litersform, häll i smeten
8. In i ugnen, som står på 200 grader, i en timme ungefär. Innertemperaturen ska komma upp till 70-75 grader.

Oskuren och osmakad paté. Uppdatering med omdöme följer imorgon. Eller kanske övermorgon.

Jag provstekte en bit av smeten innan den åkte in i ugnen och det smakade alldeles utmärkt. Imorgon kommer dock den stora prövningen, kommer den till exempel att hålla ihop när man försöker skära i den? Och den största frågan: kommer vi att våga berätta för K1 (3,5 år) att det är kanin? (jo, ser du, det är samma djur som de ulliga och gulliga sakerna du såg på Skansen i somras, se så, ta en tugga nu...)

Uppdatering: Nästa gång tar jag en gnutta mer salt, i övrigt är jag helt nöjd med både smak och konsistens. Smaskens helt enkelt.

lördag 22 december 2007

Rökta burgare

Idag kör vi verkligen hårt med röken. Först tretton timmar julskinka och sedan, eftersom den fortfarande är varm, passar vi på att slänga in lite burgare. Det blir verkligen så bra med burgare i röken och man behöver inte så mycket mer kryddning än den härliga röksmaken, idag från äppelträ.

500 g kalvfärs
2 gula lökar
1 äggula
0,5 tsk svartpeppar
2 tsk salt
1 msk kalvfond (vilket vi missade att handla, så idag blev det bbq-sås istället)

1. Finhacka löken
2. Blanda ihop rubbet.
3. Gör burgare. Jag gjorde 5 st à ca. 140 g (två var åt mannen och sonen, en åt mig). Och naturligtvis har vi en hamburgerpress :), den är inte dum, burgarna blir kompakta och fina och behåller formen genom tillagningen.
4. In i röken drygt en halvtimme ungefär. Idag lät vi dem stå tjugofem minuter, kollade och konstaterade att de behövde en aning till, vände på dem, och så fick de stå tio minuter extra.

Här är burgarna precis färdiga.

Och här färdigmonterad med isbergssallad, ruccola, tomat, snabbinlagd gurka, bbq-sås, stekt lök och baba ganoush. Coleslaw på sidan om. Ju fler grejer desto bättre!

Coleslaw

Ett av tillbehören till dagens middag blir coleslaw. Lime och yoghurt gör det hela så himla gott.

150 g vitkål
2 morötter
skal och saft från 1 lime
salt
ungefär 2 dl turkisk yoghurt

1. Finstrimla vitkål
2. Grovriv morötterna
3. Blanda alltihop

Ovanstående ingredienser är vad jag brukar börja med i alla fall. Men eftersom jag tar yoghurten från en 1-litersförpackning utan att mäta brukar det oftast fortsätta med "hoppsan, där blev det lite för kladdigt, jag kör i lite mer vitkål, fast nu blev det lite väl mycket vitkål, kanske lite mer morot? och nu blev det lite väl torrt igen, i med mer yoghurt", och så fortsätter det så tills jag blir nöjd och då har jag oftast en jätteskål fylld. Det brukar dock inte göra så mycket, det brukar gå åt ändå.

Julskinka

Idag har årets julskinkor tillretts. Två femkilos-skinkor stoppades in i röken tidigt imorse och sedan har hela dagen gått åt till att kolla temperatur och justera ventiler. Eftersom vi är, som tidigare konstaterat, könssegregerade på grill-området är det mest mannen som skött meckandet. Jag har tagit över lite då och då när mannen hade andra ärenden.

Principen är dock synnerligen enkelt. Kör igång röken, in med termometer i en av skinkorna, in i röken med dem och sedan är det bara att vänta, kontrollera att rökens temperatur ligger runt 90 grader sisådär och peta i ventilerna lite för att hålla temperaturen stadig.
Här ryker det. Ganska beskedligt dock.

Tretton timmar tog det. Då hade skinktemperaturen legat på 66 grader i en timme och då ledsnade vi (eftersom kvällens middag också var planerad att tillagas i röken). Ut med skinkorna, in i folie och ner i kylväska (utan kylklampar...., vi vill bara att temperaturen ska stiga lite till). Där ligger de nu, griljering blir ett senare problem.

Och så här ser en julskinka ut när den legat tretton timmar i en varmrök:
Jag längtar så efter säsongens första knäckemacka med skinka. Kanske skulle man karva en liten bit redan nu?

tisdag 18 december 2007

För övrigt...


... så står pralinskalen som jag gjöt i lördags fortfarande och väntar på fyllning. Och granen står så grön och grann i stugan. Lite naken i sitt hörn bara eftersom vi inte orkat klä den än.

Nåväl, julafton är inte förrän på måndag.

Quinoa

Idag blev det en sväng förbi den stora, stora butiken så att vi säkert skulle få tag på quinoa (plus två femkilos julskinkor som ska köras i röken i helgen). Idag ska jag banne mig ha quinoasallad.

Eftersom det var synd om mig efter mitt shoppingnederlag igår och eftersom den här dagen inte bjudit på så mycket bättre upplevelser och eftersom kycklingen tog slut igår tog jag upp de sista benen kungskrabba ur frysen. Så blev det quinoasallad med lite variation.

jodå, det finns faktiskt quinoa längst där nere i högen

2 dl quinoa (blandat vit och svart)
1 gäng broccolibuketter från frysen
2 avokadosar
1 stor mango
1 dl valnötter
3 ben kungskrabba
rapsolja, crema di balsamico

1. Koka quinoa
2. Tina broccoli
3. Choppa upp resten
4. Blanda
5. Häll på lite rapsolja och balsamico vid servering

Sådär. Nu känns det bättre. Mango och avokado är faktiskt en fantastiskt god kombination. Och så lite glögg till efterrätt så jämnar det onda och det goda ut sig idag.

måndag 17 december 2007

Hastpasta

Idag hade vi bespetsat oss på vår favorit-quinoasallad från Tasteline eftersom det finns en mango i fruktfatet som sakta men säkert är på väg mot frukternas saliga höjder. Mannen ringer när jag är på väg upp för rulltrappan i tunnelbanan och meddelar att quinoan är på upphällningen. Inga problem, säger jag, jag tar en sväng förbi affären.

Jag tar en sväng förbi tre affärer i grannförorten (försökte även en fjärde som hade stängd för dagen) utan någon lycka. Traskar femton minuter för att komma hem, går förbi mitt hus och traskar fem minuter till för att komma till vår lokala butik. Ingen quinoa. Ska det vara så jämrans svårt att få tag på? Tillhör det inte stapelvarorna vid det här laget? (uppenbarligen inte)

Trött, hungrig och på dåligt humör kommer jag hem tomhänt. Mannen tar över matlagandet och slänger ihop en hastpasta med kyckling, lök, broccoli, gräddmjölk och buljong.



Långsamt blir jag på bättre humör när maten slinker ner. Kanske inte världens mest fotogeniqua mat men jodå, det var bra det här också.

Nedräkning på pastapaketen: 12 i dagsläget.

söndag 16 december 2007

Valnötskola


Julgodis! Först ut (om man undantar experimentknäcken jag gjorde tidigare) blir en valnötskola från Jan Hedhs bok Choklad. Ett av de enklare recepten som inte kräver fyra dagars förberedelser och specialingredienser. Fast han rekommenderar i och för sig franska valnötter på burk, jag använde Californiska i påse, blev allt förstört nu?

100 g valnötter
en halv vaniljstång
1,5 dl grädde
250 g socker
150 g glykos
50 g smör

1. Hacka valnötterna
2. Skrapa ur fröna ur vaniljstången och blanda dem och resten av ingredienserna, minus valnötterna, i en kastrull
3. Koka till 124 grader. Rör under tiden. Jag gjorde det inte de första minuterna och naturligtvis hann det bränna fast. På något mirakulöst sätt blev smaken bra ändå men det var inte roligt att rengöra kastrullen.
4. Ta av från värmen och rör ner valnötterna
5. Häll upp på bakplåtspapper och låt svalna. Jag hade pappret i en form som mäter 28 x 19 cm och det var lagom men kunde ha varit en aning mindre.
6. Låt stelna ordentligt innan kolan skärs upp i bitar. Herr Hedh rekommenderar 24 timmar, jag kunde inte hålla mig längre än 6-7 timmar.

Yummie! Vet inte om de här kommer att klara sig ända fram till jul, finns risk för att jag måste göra en sats till.

Galette

Idag blev det sen middag eftersom jag var på julkonsert och beundrade mannens eminenta tubaspel (jag kan vara landets enda tuba-groupie?). Det var visst några andra som spelade och sjöng också, mest för att ackompanjera tuban tror jag.

Vi åt galette av den Bretagnska sorten, dvs. i princip crepes med bovetemjöl.


5 dl vatten
1 dl fil
250 g bovetemjöl
0,5 tsk salt
1 ägg
50 g smör

1. Vispa ihop rubbet, förutom smör. Låt svälla en halvtimme eller mer. Jag gjorde smeten innan jag åkte iväg och lät den stå i kylskåpet tills vi kom hem så var det bara att sätta igång direkt.
2. Smält smöret och blanda ner i smeten. Stek tunna pannkakor.

I galetterna rullade vi in chèvre (eller som det stod på förpackningen: getost i rulle) samt honungskanderade valnötter och så lite sallad till. Mmmm. Gott.

lördag 15 december 2007

Lugnt och skönt?

Mannen spelar på julkonserter hela helgen. Men vad skönt, säger någon i bekantskapskretsen, då kan du ju ha det lugnt och skönt för dig själv. Mmmm, jo, kunde ha varit så.

Åkte hemifrån strax efter tio för att gå på hårt träningspass så att åtminstone några av glöggkalorierna jagas bort. Bastu efter (det var lugnt och skönt).

Snabblunch och sedan shopping frenzy: påfyllning av förråden av Pai Mu Tan och grön Darjeeling, valnötter, vit choklad, mörk choklad, sichuanpeppar, vaniljstänger, flingsalt, fruktlöst letande efter Valhronas Jivara (blev vanlig mjölkchoklad till slut), julklappar till sonen och syskonbarnen, glykos och lite annat pryttel samt blandade jelly beans från English Shop för en halv förmögenhet (jelly beans med smak av buttered popcorn, roasted marshmallows, strawberry cheescake, lime eller tangerine någon? jag har några fler sorter också om de ovanstående inte faller på läppen).

En sväng förbi affären på vägen hem för att köpa lite stapelvaror som var på upphällningen.

Hemkomst vid fyra, in med tvätt i tvättmaskinen, plockar ur diskmaskinen, stoppar in de nya högarna med disk samt röjer hjälpligt i köket. Hoppsan, i princip fullt, lika bra att köra diskmaskinen igen. Under tiden markerar en av katterna sitt missnöje med att jag aldrig sätter mig ner genom att demonstrativt springa framför fötterna på mig och jama högt.

(och var är sonen undrar vän av ordning? han borde väl ha kunnat fixa det här istället för att sitta vid datorn? jo, det kunde han, till sonens försvar ska sägas att han igår handlade och lagade en förträfflig Tom Ka Gai till middag med marängsuisse till efterrätt)

Hinner sitta ner en halvtimme innan min bror kommer för att hämta upp mig och sonen och så blir det middag på Texas Longhorn i Sumpan. Sedan drar brodern och sonen vidare för att se Marilyn Manson.

Jag kommer sedan att fortsätta min kväll med att gjuta chokladskal till praliner, göra ganache till fyllning och koka valnötskola. Samt städa och julpynta om jag orkar.

Puuuh.

torsdag 13 december 2007

Indish

Av någon anledning kommer jag att tänka på en rätt som jag och min bror brukade göra för två evigheter sedan när vi delade lägenhet. Men vad var det i nu igen? Linser, garam masala, apelsinjuice och grädde, så långt sträcker sig minnet. Lite åt det indiska hållet men bara en aning. Jag kör på så får vi se vad det blir av det.



3 msk rapsolja
1 msk garam masala
0,5 msk gurkmeja
0,5 msk spiskummin
1 gul lök
2 dl röda linser
3 msk tomatpuré
1,5 dl mellangrädde
1 dl kesella (yoghurt hade nog varit bättre än grädde och kesella men som vanligt tog jag vad som råkade finnas hemma)
2 msk fond (nu blev det thaifond så blev jag av med den flaskan)
3 dl vatten
150 g morot
300 g blomkål
en liten klyfta vitkål som låg i kylskåpet
pressad saft från en stor apelsin

1. Hetta upp oljan, fräs kryddorna
2. Hacka löken och lägg i, låt fräsa några minuter
3. I med linser, tomatpuré, grädde, kesella, fond och vatten, koka 10 minuter
4. Ner med grönsakerna och koka 5 minuter till
5. Häll i den pressade apelsinen och smaka av med salt

Fast jag hade i apelsinen tillsammans med linserna och tyvärr försvann den goda apelsinsmaken när det kokat, det hade varit bättre att ta i den sist.

Serveras med ris, chilli pickles och papadums (som med fördel tillagas i mikron).

Mja, i minnet var det godare än i verkligheten. Men jag kan ha missat något väsentligt i tillagningen. Jag får glädja mig åt att en förpackning papadums och en flaska thai-fond tog slut samt att innehållet i burken med röda linser minskade ordentligt. Och att grädden och kesellan gick åt innan det blev dåligt :)

tisdag 11 december 2007

Thai, typ

Senaste numret av Gourmet har recept på thai-curry. Snålvattnet rinner när jag läser. Jag vill ha! Få se, skulle man kunna få till den där röda curryn med anka av det vi har hemma?

Ankbröst? Nej, det får bli kyckling. Kaffirlimeblad. Japp. Fast, få se, där nere står det att man inte ska använda torkade. Nå, men nu är det torkade som finns. Asiatisk schalottenlök? Näpp. King solo-vitlök? Icke. Citrongräs? Hm, vågar jag erkänna att jag har några inlagda på burk kvar? Krachai och galangal? Inte en skymt. Korianderstjälkar? Nej, tack och lov, jag tillhör den del av mänskligheten som tycker att koriander smakar tvål. Palmsocker? Hm, just det, den gick ju åt till knäcken. Går att ersätta med muscovado. Som tog slut när jag gjorde glögg. Finrivet skal av kaffirlime? Inte en skymt så långt ögat når. Färsk grönpeppar? Nada. Thaibasilika? Gissa tre gånger. Räkpasta? Ja, det har jag ju! Jamen, det här ska nog lösa sig på sikt.

Thai-purister får härmed se sig varnade. Ni kan väl blunda, bläddra vidare och komma tillbaka en annan dag för nu kommer jag glatt att byta ut originalreceptets ingredienser mot det som råkar finnas tillgängligt.


Röd? curry
De sista torkade chilisarna jag hade, sisådär sju - åtta pyttesmå
1 tsk sambal oelek
5 torkade kaffirlimeblad
en halv gul lök
6 vitlöksklyftor
5 bitar citrongräs från burk
40 g ingefära
rivet skal från en nästan förtorkad lime
0,5 msk råsocker (men det är fairtrade så även om det var fel sort känner jag mig som en god människa)
2 krm räkpasta
1 tsk salt
1,5 msk jordnötsolja

1. Blötlägg chili och kaffirlimeblad i hett vatten
2. Mixa hela rasket

Det smakar ju inte riktigt (dagens understatement) som den röda curryn jag brukar köpa på Omi food (som dessutom är röd på riktigt). Det är något lite beskt i smaken som eventuellt kan komma från löken eller kanske kaffirlimebladen.


Kyckling i något som kunde ha varit röd curry
2 stora kycklingbröst
3 msk röd? curry
1 burk kokosmjölk
10 kaffirlimeblad
2 msk fisksås
1 msk råsocker
0,5 msk grönpeppar
pressad saft av en lime
3 små tomater
en bunt odefinierade blad chip-chop kål som självsått i grönsakslandet (I höstas började det plötsligt komma upp ett kålstånd i trädgårdslandet. Jag har inte satt någon kål i år. Inte förra året heller. Men året dessförinnan hade jag lite blandade asiatiska kålsorter. Den här kålen har alltså på något sätt överlevt i två år och plötsligt kommit på att nu var det dags att gro. Det är inte pak choi men rätt likt, rundare blad och vitare bladnerver. Idag skördade jag, inte dåligt att kunna skörda i december va?)

1. Lägg curryn i en varm kastrull. Häll på kokosmjölk.
2. Skär kycklingen i strimlor, salta och bryn i stekpanna. Häll över i kastrullen. Lägg i kaffirlimeblad. Koka 10 minuter.
3. Tillsätt fisksås, socker och grönpeppar. Koka 5 minuter.
4. Skär tomater i klyftor och chip-chopkålen i strimlor
5. Smaka av med lime, kanske lite mer curry. Lägg i tomater och kål.
6. Servera med ris.

Jomen, det blev ju bättre än jag trodde. Jag var lite skeptisk efter att smakat på curryn men efter att den fått fräsa en stund och kokosmjölken kommit i smakade det riktigt bra. Vänta bara tills jag gör det här med rätt ingredienser, det kommer att bli riktigt smaskens.

måndag 10 december 2007

Måndagmiddag



Ännu en måndag. Jaha. Vad ska vi äta idag då. Finns lite spirulina-spaghetti kvar. Lite bottarga på? Kanske musslor till? Köper färsk spenat på vägen hem och hittar soltorkade tomater i skafferiet. Och så lite vitlök och olivolja.

Tja, inte så pjåkigt. Musslor och soltorkade tomater gick bra ihop. Fast spirulina-spaghettin får ju lite tråkig färg när man kokar den.

Joråsatt, det var den middagen. Ingen nobelmeny direkt. Fast jag är lite orättvis, det var gott, men vissa dagar spelar det liksom ingen roll, speciellt inte idag känner jag.

lördag 8 december 2007

Brödbullar

Jo, det står så. Jag tycker ju att det är misstänkt likt knödel men enligt receptet, som kommer från en odaterad bok från sent sjuttiotal eller tidigt åttiotal, är det alltså brödbullar. Gott är det hursomhelst.

300 g gammalt bröd (jag tar resterna från gårdagens dinkelbröd som något ljushuvud lagt i papperspåse så att det är alldeles torrt idag, tre skivor formfranska och två pitabröd från frysen)
1,5 dl mjölk
0,5 tsk salt
1 ägg
1 lök
rapsolja (egentligen skulle det vara bacon, men det hade jag glömt att köpa)

1. Skär brödet i små tärningar
2. Värm mjölken och häll det över brödet, blanda.
3. Finhacka löken och stek i oljan (eller med bacon om man kommer ihåg att köpa det)
4. Blanda lök, ägg och salt med brödet
5. Forma bollar och koka i saltat vatten 15-20 minuter

Älgkorv

Vore det inte gott att köra något i röken idag? Eller ska vi kanske göra korv? Eller så kombinerar vi det och röker korv? Men det låter ju idealiskt!


1 kg älgkött
0,5 kg späck
1,5 msk svartpeppar
1 msk salt
2 tsk korianderfrön
1 msk senapsfrön, jag tog hälften gula och hälften bruna
4 vitlöksklyftor
1 dl rött vin
1 msk Worcestershiresås (fast det hade vi inte, jag tog hemmagjord bbq-sås)
1 dl valnötter

1. Skär älgköttet i kuber, ca 3x3 centimeter. Det är bra om köttet är riktigt kallt, gärna halvfruset
2. Mortla svartpeppar, koriander och senapsfrön
3. Blanda kött, kryddor, salt, vitlök, rött vin och sås
4. Kör blandningen i köttkvarn genom hålskiva med grövre hål, sätt in färsen i kylskåpet, gör rent kvarnen
5. Kör späcket i köttkvarn genom hålskiva med lite mindre hål
6. Finhacka valnötterna
7. Blanda köttfärs, späck och nötter.
8. Stoppa i fjälster
9. Kör i varmrök som håller 80-90 grader cirka 1,5 timme tills innertemperaturen på korven är runt 70 grader (och mannen vill påpeka att det faktiskt är han som är rökmästaren i familjen, ja, ja, så är det, vi håller på könsrollerna här, mannen står vid grillen)

Och vad serverar man till korven? Råraka? Potatismos? Knödel? Ja, knödel! Och då är ju tillbehöret självskrivet: surkål.



Åh, så gott. Och så en weissbier till. Ååååh så gott.

Amerikanska pannkakor

Påsen med havremust är fortfarande inte slut. Läste jag inte på någon allergisajt att havremust fungerar för glutenintoleranta och att man kan ersätta vanligt mjöl med det? Hm. Amerikanska pannkakor kanske? Värt att utforska eftersom vi har glutenintoleranta i vår närhet, det vore ju strålande om det skulle funka.


3 dl filmjölk
3 dl havremust
3 ägg
1 msk rapsolja
1 tsk bakpulver
0,5 tsk bikarbonat
0,5 msk socker
0,5 tsk salt
1 dl torkade vinbär (brukar vanligtvis ha frysta blåbär men de är slut)
smör till stekning

1. Blanda hela rasket
2. Stek i plättlagg
3. Servera med lönnsirap

Och det inte bara funkade utan blev riktigt, riktigt bra! Kanske de bästa jag gjort säger mannen, riktigt fluffiga och mustiga (ha, ha). Jag överväger att från och med nu alltid göra de amerikanska pankisarna med havremust!

fredag 7 december 2007

Fredag



En fredagkväll behövs det inte mycket för att göra mig nöjd och glad.

Dinkelbröd från Gateau, en bit Taleggio, smörfrästa kronärtskockor med lite parmesan, en smaskig salami och en nästan löjligt liten burk harpaté (på bilden med fikonmarmelad men sedan testade vi med inlagd syltgurka och det var riktigt finemang). Och så en flaska Brolo di Campofiorin. Mmm. Dags för det obligatoriska insomnadet i tv-soffan framför brasan med en katt i knät.

torsdag 6 december 2007

Pumpa

En liten pumpa bligade så sött upp på mig från grönsaksdisken och sa "snälla, ta med mig hem". Vad kunde jag göra? Det var ju bara att köpa den. Och ni hade också fått se hur söt den var om jag inte redan hade styckat den i småbitar när jag kom på att jag skulle ha fotat.

Inspiration hämtas från Jamie Oliver fast jag gör mindre bitar av pumpan och tar bort skalet. Och den var ju så liten, vi slänger med potatis, lök och jordärtskockor också. Och ändrar kryddningen. Och så föredrar jag färdigskalade pumpafrön, vilket inte finns i skafferiet, så jag byter ut dem mot pinjenötter. Hm. Det blev ugnsrostade grönsaker helt enkelt.


En liten butternut squash, 600 g
500 g små potatisar
500 g jordärtskockor
3 schalottenlökar
Någon matsked rapsolja
saltåpeppar
Nån örtkrydda, fast någon färsk har jag inte, få se, idag blir det ... Kyndel!
50 g pinjenötter

1. Dela pumpan i bitar, ta bort skalet
2. Skala potatisarna
3. Skala lökarna och dela i några bitar
4. Skrubba jordärtskockorna och dela om de är stora
5. Lägg hela rasket i en ugnsform, häll rapsolja, saltåpeppar och kyndel över och blanda om
6. In i ugnen 40 minuter, 225 grader, släng på pinjenötterna när det är 10 minuter kvar

Till blir det rökt kanin som legat och väntat i frysen sedan matmässan. Någon gång, när som helst, ska det bli hemrökt kanin.

Pinjenötterna och pumpan, som inte bara är söt att se på utan också smakar rätt sött, passade fint ihop tycker jag. Och jordärtskockor blir alltid bra ugnsrostade. På det hela taget rätt lyckat helt enkelt.

tisdag 4 december 2007

Colaturamos

Grå, grå, grå. Kallt och ruggigt. Både jag och mannen tycker på var sitt håll att det vore finemang med potatismos, av någon anledning känns det helt rätt en sån här dag. Det blir fisk till så vi testar att hälla i lite colatura i moset.


800 g potatis
Två nävar färsk persilja
2 msk olivolja
2 vitlöksklyftor
2-3 msk colatura

1. Skala och dela potatisen i bitar, koka. Inget salt i vattnet eftersom colaturan är så salt i sig.
2. Pressa potatisen och rör ner hackad persilja, olivoljan, pressad vitlök och colatura.

Fisk i nåt ratatouille-aktigt
150 g fänkål
150 g purjolök
150 g squash
saltåpeppar
1 burk konserverade körsbärstomater
Två nävar färsk timjan
1 msk buljongpulver
Nån fisk av vit variant

1. Skiva fänkål, purjolök och squash i lagoma bitar
2. Fräs några minuter i olivolja, salta och peppra
3. Salta och peppra firren.
4. Häll grönsakerna i mikrobunke med lock, häll på tomaterna, blanda i timjan och buljongpulver. Lägg fisken överst.
5. Kör i mikron fem minuter.

Sonen deklarerar att det här var det bästa vi hittat på med colaturan. Smaken är inte så framträdande men den finns definitivt där och passar som en smäck till fisken.

måndag 3 december 2007

Kantarellost

När jag stod och skrapade ur det sista ur en köpt burk med kantarellost slog det mig. Färskost är busenkelt att göra själv. Jag har hela frysen fylld med kantareller. Varför i hela fridens dar har jag då köpt den här produkten?

1 filpaket (gärna så fet som möjligt)
1-2 dl creme fraiche, gräddfil, turkisk/grekisk youghurt eller nåt liknande
salt
2 schalottenlökar
150 g förvällda kantareller

1. Värm försiktigt fil och creme fraiche, eller vad du nu har, tills det blir varmare än ljummet men inte kokar.
2. Lägg en ren handduk i ett durkslag, häll upp filen och låt rinna av. Funkar med kaffefilter också men jag lyckas alltid få filtret att vika sig och så rinner en massa fil utanför och det blir kladdigt och.. ja, ni fattar, jag föredrar handduk i durkslag.
3. Låt stå någon timme. Är man duktig kan man spara den avrunna vasslen och använda den till bak. Ibland gör jag det. Sparar vasslen alltså, sätter in den i kylskåpet och så står den där och väntar på ett bak som aldrig blir av. Förstår inte varför jag aldrig orkar baka bröd längre, jag kan ju stå och laga mat en hel helg.
4. Medan filen står på avrinning steks löken och kantarellerna. Häll upp på en skärbräda och låt det svalna. Hacka i små, små bitar.
5. Rör ner lök och kantareller i osten, smaka av med salt.

Sådärja. Smakar mycket mer kantarell än köpevarianten och innehåller inga konserveringsmedel, konsistensgivare, aromämnen eller andra E-produkter..

söndag 2 december 2007

Ägg med spaghetti och tomatsås

I serien "Mat från igår" kommer turen idag till följande piffiga rätt saxad från Prinsessornas kokbok, årgång 1937:


Jag känner rent spontant att det är några frågor jag skulle vilja ställa till författarinnan Jenny Åkerström (vilken kan bli svårt eftersom hon dog 1957):
1. Spagetti, madeirasås och hårdkokta ägg? Fru Åkerström hade säkert monumentala kunskaper om matlagning men under vilket hallucinatoriskt rus drömde hon ihop den kombinationen?
2. 100 g. spagetti till sex portioner? Är det pysslingar som ska trakteras? Tummeliten med kompisar?
3. Koka spagettin en timme?! Al dente var tydligen ett okänt begrepp på trettiotalet eller så hade de pasta av en osedvanligt stenhård varietet.

Det här är för konstigt för att jag ska kunna förbise det. Måste testa.

Och resultatet blir faktiskt bättre än förväntat (å andra sidan är förväntningarna extremt låga). Pastan kokade inte sönder till en geggig hög. Det var inte äckligt. Det smakar ... burkravioli. Menlöst och utan tuggmotstånd. Vi konstaterar: allt var definitivt inte bättre förr.

Försmak på julen

Adventsljusstaken är framplockad, Taffels saffransfocaccia står i ugnen och sprider väldoft, glöggen är silad, Ella Fitzgerald önskar mig en Swinging Christmas och julstressen har inte infunnit sig riktigt än, toppen helt enkelt!

Men är det inte något som saknas? Knäck! Ingen jul utan knäck. Och eftersom jag inte kan hålla fingrarna i styr kan jag inte låta bli att ändra lite i receptet.


1,5 dl grädde
1,5 dl palmsocker (japp, ännu en förpackning är slut!)
1,5 dl honung ur det aldrig sinande förrådet (vi har personlig honungsleverantör och för tillfället finns det fem och en halv honungsburk i skafferiet)
40 g flagad och rostad mandel (ha, där var den förpackningen också slut!)
1 msk whisky
0,5 msk culinary syrop med ingefärssmak som stått så länge i skafferiet att produkten hunnit försvinna från butikssortimentet och bäst-före datumet på min flaska hunnit gå ut.

1. Blanda grädde, socker och honung i en kastrull.
2. Koka till 130 grader (nej, det är inte för mycket, när man har i alkohol tenderar knäcken att bli väldigt mjuk ändå)
3. Hälften hälls upp och smaksätts med siropen
4. Den andra hälften smaksätts med whiskyn, koka någon minut till sedan whiskyn hällts i.
5. Häll upp i knäckformar, det blev ungefär 60 stycken.

Resultaten blir en lätt märklig knäck; mörk och med en klart annorlunda honungston. Ingefärssiropen är ingen höjdare (vilket jag konstaterat förr, det är därför flaskan blivit stående) och det här var inte heller något användningsområde för den. Nu åker den ut. Whiskyknäcken är bättre. Men det kommer nog att bli en omgång vanlig knäck också innan julen är slut.

lördag 1 december 2007

Sushi

Ikväll blev det sushi, vilket faktiskt inte alls är svårt att tillverka hemma. Koka sushi-ris, häll på sushi-su (vinägerblandning, googla lite så finns det recept), låt svalna och kör igång! Och jag föreslår lite mer fantasi än lax och räkor, vi lägger på det vi tycker är gott och sånt som råkar finnas hemma. Behöver inte ens vara fisk.

Idag har vi:

Halstrade och skivade pilgrimsmusslor (tyvärr inte med på bild)
- pilgrimsmusslor är ju dyra men det räcker med två musslor som delas i tre delar var så blir det två bitar per person för oss tre

Rullar med sesammarinerade böngroddar (tyvärr inte heller med på bild)

Rullar med kungskrabba, avokado och mango
(kungskrabba hade vi kvar i frysen sedan förra lördagen)



Tunt skivad souvas med kantareller (souvas, med helt fantastisk hållbarhet, från kylen och kantareller från frysen)


Forellrom och finhackad schalottenlök


Edamame (soyabönor), friterad tofu och resterna av de marinerade böngroddarna slank ner som snacks.

Och nu ska jag lägga mig tillrätta i soffan framför brasan och bara mysa, mätt och belåten. Mmmmmm.

Nästan matrelaterat

Har jag världens snällaste man med världens bästa vänner eller vad?

Från första gången jag såg filmen "Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott" bara älskade jag Candelas örhängen som ser ut som espressobryggare. Idag fick jag av den snälle mannen en försenad kombinerad fyrtioårs- och bröllopspresent: örhängen i form av espressobryggare i titan och svart onyx tillverkade av vännen Nicklas. Är de inte fantastiska?

fredag 30 november 2007

Whisky

Ikväll ska vi till himmelriket på jorden om man gillar whisky. Min bror, whiskynörden, bjuder på middag. (han håller för övrigt till på http://www.whiskyba.com/) tillsammans med sina lika whiskynördiga vänner, de har dock varit lite dåliga på att uppdatera sin sida på sistone).

Man kan konstatera att hamstergenen går i släkten, jag har mitt matsamlande, han samlar på whisky. De har köpt ett separat vitrinskåp, och inte så litet heller, enkom för whiskyflaskorna. Skåpet är fullt. Och räcker inte till. Så det är klart man ställer upp för att se till att flaskorna inte tar över huset helt.

Och jag hoppas, hoppas att det finns en liten slurk av min absoluta favorit Port Charlotte kvar.

torsdag 29 november 2007

Köttfärs- och grönsaksfräs


Idag blir det en gammal trotjänare från Vår Kokbok som jag lagat från och till de senaste tjugo åren. Eller, tja, det som serveras idag har en del ingredienser gemensamt med ursprunget men annars är det nog inte så likt.

Originalreceptet inleds med "Den som vill kan utesluta vitlök och kardemumma". Jag säger bara Pah! Mesar! Mängden vi pratar om är 1-2 vitlöksklyftor och 1 kryddmått kardemumma, märks det alls någon skillnad om man lägger i det? Såna där fegisrecept kan man ju inte använda som de är, här åker det i betydligt mer kryddor än så.

400 g köttfärs (eller strimlad kyckling, fläsk etc)
2 gula lökar (ca 250g)
250 g morötter
250 g vitkål
4 vitlöksklyftor
en rejäl bit ingefära
4 kapslar svart kardemumma (större och kraftigare i smaken än "vanlig" kardemumma i gröna kapslar, lite rökig är den allt också)
1,5 tsk gurkmeja
1,5 tsk kanel
1 tsk hela kryddnejlikor
2 torkade chilisar (som tidigare är mina chilisar små och inte så himla starka)
någon matsked olja att steka i
salt, soja

1. Strimla grönsakerna
2. Hacka vitlök och ingefära
3. Krossa kardemummakapslarna och mortla fröna, det blev ungefär 1 tsk frön
4. Mät upp alla kryddor och lägg upp i en liten skål så blir det lättare under själva tillagningen, det är inte så kul att se vitlöken bli bränd medan man står och fipplar med resten av kryddburkarna...
5. Hetta upp olja i en wok, häll i vitlök, ingefära och alla kryddor och fräs någon minut.
6. Ös i lök, morötter och vitkål, låt fräsa några minuter till
7. Putta grönsakerna åt sidan och lägg ner köttet, fräs ännu mer.
8. Ös i lite vatten, rör om och låt puttra någon minut, inte för länge då blir grönsakerna bara ledsna.
9. Salta efter smak och behag, jag hällde i lite soja också. Servera med ris.

Och, jo, det luktar lite pepparkaka i hela köket. Jag blir inte så lite sugen på glögg med tilltugg, på söndag blir det nog glögg-, pepparkaks- och godisfrossa med julskivor på hög volym :)

tisdag 27 november 2007

Pimpad canneloni

Det kommer en dag då man stirrar in i sitt kylskåp och tänker att den där förpackningen borde jag verkligen göra slut på, är det inte dags att den får kila vidare och lämna plats åt lite fräschare livsmedel? Less är inte more en sådan dag, ju fler förpackningar som kan rensas ut desto bättre. Ibland förbigår vi resultaten med tystnad men andra gånger kan det bli det riktigt lyckat.

Idag är en sådan dag, jag sveper genom kylskåp, skafferi och frys på jakt efter middagsingredienser. Potentiella kombinationer testas och förkastas. Till slut blir det en pimpad variant av canneloni med spenat och ricotta.


Canneloni
12 Lasagneplattor (yes, två öppnade pastapaket som försvinner i ett svep)
200 g confiterad lök från frysen som verkligen, verkligen borde användas
450 g spenat, finns i princip alltid i frysen
Tre skrumpna champinjoner som hackas
250 g ricotta från i lördags
Resterna från en pestoburk, ca 1 msk
En halv citron som kan pressas
En halv, ledsen basilikakruka från köksfönstret
salt
(ska jag ta med de sista resterna av böngroddarna? Nej, nån måtta får det vara)

1. Förkoka lasagneplattorna några minuter. Ät upp en av plattorna som gick sönder under kokning.
2. Tina löken i stekpanna, släng ner champinjonerna, lägg i spenaten efter en stund och låt den tina också.
3. Ta av från plattan och ös i ricotta, pesto, hackad basilika och pressa citron över. Smaka av med salt.
4. Lägg några matskedar blandning på varje lasagneplatta och rulla ihop.
5. Smörj en ugnsform med en matsked sambal badjak-smör från plastrulle som jag inte vet när den kommit in i kylskåpet. Den smakar ok i alla fall. Lägg i rullarna i formen.

Tomatsås
1 burk krossade tomater
En nästan tom burk med Crema di Capperi, ca 2 msk
En halv förpackning soltorkade tomater i olja, 65 g tomater
Tre ensamma sardeller

Diverse getostkanter
75 g annan ost, riven

1. Koka upp krossade tomater med Crema di Capperi , soltorkade tomater och sardeller, låt koka några minuter.
2. Häll över rullarna i formen.
3. Strö över ost och ställ in i ugnen.

Domslutet över dagens kylskåpsrensning lyder:
- pesto och basilika i spenaten: topp!
- champinjonerna: var så få att det varken gjorde av eller till, men nu är de slut och det var en poäng i sig
- sardeller och kapris i tomatsåsen: det är ju gott på egen hand men var ingen tiopoängare i den här kombinationen
- getost ovanpå: topp igen!

måndag 26 november 2007

Vaniljsnaps


Vaniljsnapsen, med ursprung från Allt om Mat, är självskriven till jul hemma hos oss, passar nästan bättre att smutta på när man ligger sprickmätt i soffan än att dricka till maten.

Vaniljsmaken är som bäst inom tre månader, sedan börjar den tyna bort och dö, det är alltså ingen idé att göra större mängder än man beräknar häva i sig under den perioden.

2 vaniljstänger
2 tsk socker
4 kryddnejlikor
1 flaska Brännvin Special 70cl

1. Dela vaniljstängerna och lägg ner i flaskan.
2. Tillsätt socker och kryddnejlikor.
3. Låt stå över natten.
4. Sila av kryddnejlikorna men låt vaniljstången ligga kvar, nej du ska inte hälla bort spriten, den ska tillbaka i flaskan. Håll tassarna borta någon dag så får den stå till sig lite.
5. Inte dricka hela flaskan på en gång, det kommer du att ångra dagen efter.

söndag 25 november 2007

Förundran

Sonen kokar lingongsylt. Helt frivilligt och alldeles på egen hand. Lingonchutneyn med vanilj och chili duger inte till kroppkakorna han tänker äta till lunch (eller frukost, det beror på hur man ser på saken). Jag konstaterar än en gång att det är bra att fösa in barnen i köket tidigt.

(for the record: sonen är duktig på att laga mat och har fixat rätter som filodegspaket med lax, perfekt stekt hel oxfilé, cheescake, kladdkakor och mycket mer men det brukar behövas lite push för att det ska hända)

Italiensk middag, dolce

Till efterrätt en bakelse med smördeg, ricotta blandat med vispad grädde, mixade bär och pudrat florsocker, förlagan åt vi på Lido Azzurro i Amalfi.

(För nytillkomna läsare kan vi informera att den här måltiden startade några inlägg bakåt i tiden. Börjar man läsa härifrån blir det baklängesmiddag och det går ju också bra, annars kan man starta med förrätten.)

Eftersom en av kvällens gäster har oskicket att vara glutenintolerant testade vi att göra glutenfri smördeg. Vi hittade ett recept som innehåller ingredienser men inga instruktioner, tack för det, lyckligtvis står Prinsessornas kokbok från 1937 i bokhyllan, där finns instruktioner som sträcker sig över två sidor med bilder som förklarar hur man gör ett treslag. Jag behöver inte tvätta smöret läser jag. Vilken lättnad.

Jag hoppar faktiskt över smördegsreceptet och konstaterar bara att det är mycket kavlande och vikande när man gör smördeg och att resultatet mest liknade water crackers i konsistensen. Men det blev bättre än förväntat (vi hade backup-smördeg i frysen och glutenfria kakor eftersom jag var lite skeptisk till projektets utfall).


Nej, det är inte chokladsås. Faktiskt. Det ser bara ut så.

Smördegsplattor
Smördeg skuren i 5x5 cm stora plattor penslas med ägg och gräddas i cirka fem minuter.

Fyllning
500 g ricotta
2 dl vispgrädde
1 tsk vaniljsocker
Några matskedar florsocker

Vispa grädde, blanda med ricotta.
Smaka av med vanilj- och florsocker.

Bärsås
Hallon
Blåbär
Socker

Mixa alltihop.

Till slut
Varva smördegsplattor och ricottafyllning.
Rippla ordentligt med bärsås ovanpå
Sikta florsocker över

Mycket smaskigt! Men nästa gång ska jag testa att mixa ricottan först, vår variant blev lite grynigare än förlagan.

Och så de yngsta gästerna utlåtande:
K1: titta vilken fin färg det blir om jag rör ihop bärsåsen med det där vita.
K2: namnamnam

Italiensk middag, secondo

Här blir det Osso Bucco enligt recept från Restaurangen. Den långa listan av ingredienser kan få en att tro att det är avancerat men den är enkel att göra och underbart god.

Till grytan serveras knådfritt bröd, receptet finns på Gittos blogg, länken i inlägget till videon fungerar inte längre men kan hittas på Youtube.


Eftersom vi missade att ta kort på grytan får ni hålla tillgodo med bild på brödet så länge. Men det blev rätt mycket över så uppdatering kommer när vi slevar i oss resten.

Uppdatering: så här ser Osso Buccon ut två dagar senare när man äter upp resterna till middag. Idag var det mer soppa än gryta.

Osso Bucco till fyra personer
1 kg kalvlägg i skivor
0,5 dl maizena
3 msk olivolja
2 morötter
1 bit rotselleri
2 gula lökar
4 vitlöksklyftor
3 lagerblad
4 kvistar timjan
2 apelsiner
2 citroner
0,5 dl vinäger
5 dl kalvbuljong
5 färska tomater
1 burk krossade tomater
3 dl torrt vitt vin
Salt och svartpeppar
1 knippa persilja till servering

1. Skala och tärna morötter och rotselleri. Finhacka lök vitlök.
2. Riv skal av citron och apelsiner, pressa saften
3. Tärna tomater
4. Vänd köttet i maizena, bryn i en del av oljan, salta och peppra. Lägg över i en gryta.
5. Fräs morötter, selleri och lök i resten av oljan, ner i grytan.
6. Ös ner resten av ingredienserna, förutom persiljan, och sjud 1-1,5 timme tills köttet nästan faller sönder
7. Fiska upp köttet och rensa från benen.
8. Reducera buljongen till hälften
9. Värm köttet i såsen, salta och peppra.
10. Finhacka persiljan och strö över vid servering.

Yngsta gästernas betyg:
K1: Brödet var bra, nej, ingen sås på min tallrik.
K2: Namnamnam

Italiensk middag, primo



Till primo serverades risotto, samma som vi redan gjort här, med några små skillnader:
○ Kräftskal i fonden byttes mot skal av kungskrabba och räkor
○ Dillfröna i fonden uteslöts.
○ Vi hoppade över ricottan i risotton
○ Räkorna i risottan byttes mot kungskrabba
○ Och så lät jag bli att bränna handen.

Jag har inte köpt kungskrabba tidigare då jag har varit allt för snål för att lägga de 400-500 kr kilot som det kostar, men nu var jag på extravagant humör och slog till. Och jäklar vad de smakar skaldjur, härligt!


Utlåtande från K1 och K2:
K1: Nä, jag står över
K2: Hallå! Servisen! Det går lite långsamt, får man aldrig någon mat på det här stället?

Italiensk middag, anti pasti

Middag med gäster igår, idag kommer rekapitulationen. Middagen är uppdelad på flera inlägg för att det inte ska bli allt för långt. Anti pasti först. Fast om man läser alla inläggen i efterhand blir det baklängesmiddag och då kommer det här sist. Fast det var ju inte så vi åt det. Men jag tror att ni förstår det.

Fyra små rätter blev det till förrätt: hemrökt torsk, räkor i ruccola, Salsiccia di Tonno samt Bresaola di Tonno (de två sista hemsläpade från Italien).

På A'Paranza åt vi Bacalla, lätt rökt i tunna skivor. Det visade sig vara detsamma som kabeljo, en taxichaufför berättade att den bacalla han oftast köpte var importerad från Norge! Med bacallan som inspiration rökte vi rimmad torsk.

Minnesgoda läsare kan dra sig till minnes att jag utlovat kanin i röken nästa gång den användes. Och? Jag ljög väl. So sue me. Nu blev det fisk.


Rökt fisk
Torsk, sej, hoki , någon sorts vit, rätt fast fisk som inte är utrotningshotad… (och jag kunde ha gjort ett bättre val och inte tagit torsk, men det var absolut inte östersjötorsk, jag lovar!)
2 liter vatten
0,5 dl salt
0,5 dl socker
1 msk vitpepparkorn
6 lagerblad

1.Mortla vitpeppar
2.Blanda vatten, salt, socker och kryddor
3.Lägg i fisken. Jag la ner frysta bitar direkt i lagen och så fick det stå över natten.
4.I med fisken i röken, på med lite äppelträ och låt stå tills innertemperaturen ligger på 50 grader, det tog 20-25 minuter. Mannen var mäkta stolt över att han lyckades få ner temperaturen i vår varmrök till 80 grader.
5.Låt kallna, dela i mindre bitar (förlagan var förmodligen kallrökt och gick att skära i skivor, det gick inte med den här), lägg upp på blandad sallad och stänk lite god olivolja över.


Citronräkor med ruccola
600 g bra räkor, jag upprepar bra räkor. Hela grejen hänger på att räkorna är goda, har du bara något maggotliknade inlagt i saltlag kan du lika gärna hoppa över det här (och så klimatkompenserade vi lite här genom att köpa kravmärkta räkor).
Ruccola
Olivolja
Citron
4 vitlöksklyftor

1.Skala räkor
2.Hacka vitlök
3.Fräs vitlöken i oljan
4.Släng i räkorna så att de bara precis blir varma
5.Pressa citron över
6.Vänd ner ruccola

Torsken blev fantastiskt god! Och vi gjorde så mycket att hälften finns kvar idag, middagen är ordnad! Räkorna blev också mycket lyckade. Lustigt nog kunde man nästan känna en smak av sesamolja. Den italienska tonfisk-salsiccian var mer kuriös än god, alldeles för salt för att det skulle vara njutbart. Bresaolan var också rätt salt men under det salta fanns det en riktigt god och rund tonfisksmak.

Vi ber också våra yngsta gäster, K1 3,5 år och K2 1 år, om utlåtande:
K1: De tre räkor jag åt var bra. Resten var blä.
K2: Ge mig meeeer torsk nu!

fredag 23 november 2007

Grönsaksgratäng


Här snackar vi närproducerat, ekologiskt och säsongsanpassat. Dagens skörd av jordärtskockor, upptagna fem steg från ytterdörren.

Jordärtskockor måste vara en av de enklaste grönsaker man kan odla. Vi har haft våra i några år och det enda, jag säger enda, jag gjort är att stoppa ner dem i jorden.

Ingen vattning, ingen rensning, ingen gallring och de fortsätter att ploppa upp år efter år (disclaimer: mina odlingsråd fungerar visserligen men är kanske inte optimala om du frågar en trädgårdsexpert). Sugen på några just nu? Bara gå ut och krafsa upp så många du behöver. Men plantera dem på ett väl avgränsat område, de har en benägenhet att sprida sig som ogräs.

500 g mjölig potatis
200 g morötter
2 lökar
Knappt 400 g jordärtskockor
2,5 dl matlagningsgrädde
4 dl vatten
2 buljongtärningar
150 g ost
1 tsk salt
Örtkryddor (nästan en kruka oregano och en halv kruka timjan idag)

1. Sätt ugnen på 225 grader
2. Skala potatis, morötter och lök. Skiva. Riv osten. Hacka örterna.
3. Skrubba jordärtskockorna och skiva. Jag skalar dem inte längre, det är för tidsödande och jag fick skavsår på fingrarna. Allvarligt!
4. Blanda grönsaker, örter och 2/3 av osten i ugnsfast form.
5. Koka upp matlagningsgrädde, vatten och buljongtärningar. Häll blandningen över grönsakerna. Du kanske får justera mängden lite, det ska knappt täcka grönsakerna.
6. In med formen i ugnen och låt stå en timme.
7. Strö över den sista osten när det är 10 minuter kvar.

Voila! Grönsaksgratäng serverat med skivor av rökt lammbog. Yummie.

torsdag 22 november 2007

I väntan på den stundande köksrenoveringen...

...bjuder skafferiet på några smakprov av hur det ser ut idag. Jo, det finns kök som ser värre ut än vårt. Men ändå. En av köksleverantörerna som kom på hembesök tittade runt och sa "ja, vad ni än gör kan det ju inte bli sämre".

(ursäkta den eländiga bildkvaliten)

Plastmattan på golvet i härlig marmorimitation återkommer även som stänkskydd ovanför bänkytan och bildar därmed en enhet. För att bryta av en aning matchar bänkskivan inte alls mot mattan (denna finessiga brytning ges inte riktigt rättvisa på bilden nedan).


Lite lekfullt bryts det enhetliga även genom att olika socklar använts.



Så här såg köket förmodligen ut innan 1986 då den senaste renoveringen genomfördes. Det kan alltså faktiskt ha varit värre än nu.

Lysröret ovanför diskbänken fungerar ibland, ibland inte, vilket ger spänning i tillvaron. Det kan ha med kopplingsdosan att göra som har hanterats så här professionellt.

Och på tal om el, vad sägs om den här rejäla installationen? Inte ett jordat uttag, även om man kan få det intrycket. Och det mesta går på samma säkring vilket gör att det inte går att köra vattenkokaren och diskmaskinen samtidigt. Men jag får en del vardagsmotion när jag måste springa ner till säkringsskåpet i källaren titt som tätt eftersom jag aldrig lyckas komma ihåg det.

Spisen lutar och går inte att justera mer vilket leder till att allt stekfett ofelbart hamnar i ena hörnan av stekpannan och att kakor gräddade i ugnen får en intressant lutning. Ger extra utmaning vid matlagningen!

Vi tänker patina. Den avskavda färgen ger en trevlig antikkänsla.

Och här har vi kökets huvudnummer: skafferiet. Sväljer rätt mycket (dock inte hela samlingen, en del är utlokaliserat till ett källarrum) men skåpet är 60 cm djupt och 40 cm brett. Allt står i femdubbla rader och det som inte används flitigt åker längre och längre bak. Inte konstigt att jag hittar saker jag inte kommer ihåg att jag köpt.


Gissa om jag ser fram emot ett nytt kök?!