Vi har ett golv. Jag är så nöjd. Jag har gått in i köket flera gånger och bara stått och tittat.
Min mor var mycket skeptisk till färgvalet. Är du säker? Är du verkligen säker? Men jag tycker det blev riktigt bra.
Igår hände det inte så mycket förutom att vår stackars hantverkare nästan fick jobba livet ur sig för att få bort två kvadratmeter plastmatta som satt som berg.
Idag har golvet spacklats.
Och så har mannen hämtat de beställda golvplattorna. Imorgon är det golvläggning som gäller.
Det är en så bra förkortning: UFO = Unidentified Frozen Object. Alltså de där lådorna man hittar i frysen och som man inte vet vad de innehåller eller när de kom dit. Idag har vi gjort slut på en sån.
Jag kunde se att det var något grytaktigt och att det var mycket lök på toppen men utöver det hade jag ingen aning. Först efter upptining kunde jag konstatera att det innehöll kyckling.
Det kan vara riktigt spännande att äta ett sånt här ufo. Som en liten arkeologisk utgrävning. Få se, vad har vi här egentligen? Morötter, nån svamp, lök och svartrot minsann. Förmodligen en Bosarps- eller Hagby Gård-kyckling om man ska utgå från storleken på vingarna. Kryddningen? Hmm, känns som salvia och dragon.
Kanske skulle jag sluta märka lådor som läggs ner i frysen helt? Det skulle ju göra rest-middagarna klart mer spännande. Jag kan höra diskussionerna redan nu. "Skinkstek" "Är du helt galen? Det här är ju definitivt kalkon, med ingefära" "Ingefära? Var då någonstans? I din fantasi?".
Idag har det inte hänt så mycket men bråtet är utburet och plastmattan på golvet är till största delen borta (gissar att hantverkarna fick jobba hårt med den... och själv är jag så glad, så glad över att det är andra som gör allt jobb).
Och så har det krupit fram två rabattkuponger från okänt datum. Roligast är väl DAV. Känns loggan igen? Jodå, det är en äkta fånetisk översättning från en tid då folk inte förmodades förstå engelska ord (köket byggdes 1964 men det känns lite väl tidigt för de här kupongerna, sjuttiotal kanske? tidigt åttiotal?)
Första middagen utan kök. Detta är vad vi har att tillgå under de närmsta veckorna:
En mikro, en bänkspis samt en vattenkokare (som inte är med på bild). Disk får skötas i ett handfat i källaren. Inte helt förvånande räknar vi med så mycket en-kastrulls-matlagning som möjligt.
Idag blev det en saffransrisotto jag köpte på Det goda köket, komplett med buljong och kryddor. Fräs i lite olja, pytsa på med lite vatten då och då, efter tjugo minuter är det klart. En liten påse färdigskalade, frysta räkor fick åka ner i det färdiga riset.
Jag måste tillstå att detta var riktigt gott, som om vi hade gjort den helt själva (men till nästa risotto-påse byter vi ut en del av vattnet mot vin). Kan rekommenderas!
Jo, jag insisterar på att det är renoveringens femte dag. Skåpen levererades i torsdags, alltså är det dag fem idag.
När jag gick hemifrån hade vi ett kök. När jag kom hem var där ingenting. Allt borta. Där skåpen har stått kan man ana hur en tidigare version sett ut; vävtapet och brun plastmatta, om möjligt ännu värre än vad vi hade fram till idag.
Och så tänkte jag byta namn på det här tillhållet ett tag framöver men har inte riktigt bestämt till vad. Helt utan skafferi? I väntan på skafferi? Det förlorade skafferiet? Utan skafferi i tre veckor försmäkta vi i detta hus? Jag får nog fundera en stund till.
Sådärja, nu har vi haft gravöl för det gamla köket och jag lovar, ingen kommer att sakna det.
Här är allt som fanns kvar i skafferiet när vi tömde köket. Tutti. Alles. Inklusive kryddskåp, bröd och frukostflingor. Och inklusive risottosarna som ska ätas de närmsta veckorna.
Jag tycker att jag lyckades ganska bra i mina ambitioner att tömma skåpen (och om ni tycker att att det här ser ut som mycket grejer kan jag försäkra att hade jag tagit ut allt för några månader sedan hade det inte på långa vägar rymts på det bordet).
Och så några avslutande bilder på det gamla eländet.
Hejdå köket!
