Kållapp är inte bara ett roligt ord, som man kan sitta och fundera länge på hur det kom till, utan även detsamma som flankstek; en försummad och billig styckningsdetalj. Dessutom huvudingrediensen i kvällens middag.
 | Här ligger den och fläker ut sig på det mest skamlösa sätt. Salt och peppar på. |
 | Grillad sallad, som idag blev grillad i ugnen, får spela andrafiolen. Blir mycket bättre på riktiga grillen men duger så här också. |
 | Sista freekehn. Dags att införskaffa den där ekonomi-förpackningen. |
 | Stekning i stereo. Andreas och Patrik förordar att flanken i princip viftas över stekpannan och serveras rejält blodig. Och vem är jag att sätta mig upp emot dessa auktoriteter? Jag kanske får stryk på nästa bloggträff? |
Fast nu blev jag så försiktig att det blev lite väl blodigt för min smak. Brynte snittytorna på min andra bit och då! Perfektion! Fyra sidor salt stekyta men fortfarande en riktigt röd och mör kärna. Jag är mer än nöjd.
11 kommentarer:
bara man är försiktig och inte översteker den
ett par minuter vrålvarmt på varje sida och sen 5 minuter i ugnen på 200 grader funkar, det kan låta mycket, den är ju så tunn, men fibrerna dra ihop sej rätt konstigt
ska köpa med mej ett gäng till semestern, faktiskt
Mannen tyckte det var helt ok med nästan råbiff, sonen och jag tyckte det blev perfekt med lite extra stekyta. Alla var glada :)
Ska testa grilla. Och röka borde ju funka? Den borde väl bete sig som en oxbringa ungefär vid långsam tillagning?
Jag tycker också att det är godast med lite stekyta!
Grillade flankstek för ganska länge sedan och skar den sedan i skrå och fyllde i egna bröd av typen pita, grönsaker och sås.
Jag gillar nästan råbiff :), jag gillar för all del råbiff väldigt mycket :)
Pita låter som en strålande idé. Eller tortillas kanske.
För mig får köttet gärna vara rött, men råbiff är för rått. Nästan råbiff är också för rått. Det är nåt med konsistensen jag inte riktigt kommer överens med.
Eller på en rostad surdegsmacka med en god smaksatt kräm.
Jag tycker att det mesta kött är godast någonstans mellan medium och rare.
Att BBQ-röka som oxbringa kan kanske funka, men skillnaden är ju att flanken har en såpass bra smak från början som riskerar att rökas bort, och att oxbringan har en fettkappa som bidrar med smak och förhindrar uttorkning under den långa tillagnings-tiden som flanken saknar. Vanskligt... Dessutom är ju flanken fantastisk stekt blodig som ovan till tex enchilladas. Först bryner man chilli-sås/chipotle/majsolja-doppade majs-tortillias i stekpanna (enchilled!). Viker dom i hälften och täcker botten på en tallrik med vardera tre vikta överlappande avrunna enchilladas som får värmas ihop i ugnen några minuter. Toppa sedan med grillad flank och lime-vingrettérad sallad efter smak - romansallad, avokado, silverlök, jalapeno... kompletteras med lite riven ost (typ hyvlad parmesan) och creame-fraiche om så man vill.
Fredric, det där lät förföriskt. Är du gift? (förlåt Janne, men jag är ju lättflörtad när det gäller mat)
;-) Jo, jag är gift och det här är nog faktiskt Hannas favoriträtt & sista-måltids-önskan. Receptet är förresten efter många års anpassning (ungefär 4msk Holy Cow, 1 msk chipotle, 2msk vatten, 1 msk olja, för enchillen) baserad på Rick Bayless 'Street style enchilladas' (sök på google) från boken "Mexico, one Plate at a Time". Man vill aldrig äta vanliga enchilladas igen!
Intressant blogg!
Ha en fin midsommarhelg
Kram Gunilla i Singapore
Fredric: attans också, jag får väl behålla min Janne då. Rick Bayless är härmed bokmärkad.
Gunilla: ha en fin midsommarhelg du också! Var på semester i Singapore för några år sedan, tyckte verkligen om det, trots våt-handduk-i-ansiktet-känslan :). Åh, så mycket god mat vi åt där :)
Skicka en kommentar