En rätt för våra kolhydratskrämda vänner.
Min man bjöd på denna böngratäng tillsammans med en rejäl entrecote på vår första date. Han noterade med uppskattning att jag tryckte i mig hela köttbiten utan att peta och jag uppskattade att han kunde laga mat. Drygt elva år senare är vi fortfarande tillsammans och jag ger gratängen viss cred för det.
Idag blir det dock ingen entrecote utan kalkon till.
Denna rätt oaptitliga sörja består av 1,5 liter vatten, knappt 1 dl salt, massor av torkade kryddor (rosmarin, salvia, libbsticka, färdig Herbs de Provence-blandning), en msk mortlad svartpeppar, några lagerblad, en skivad citron som vid ett tidigare tillfälle blivit av med sin zest samt två torkade citroner i halverat skick. Glömde vitlök men det gick bra ändå.
En bit av en kalkon med en termometer i sig.
Plums. Håll vattnet knappt sjudande. Ta av kastrullen från värmen när köttet är runt 60 grader, låt det ligga kvar i lagen medan gratängen blir färdig, temperaturen kommer att stiga några grader till.
Över till gratängen. Haricot verts direkt från frysen.
Tomater, salt och peppar.
Oliver.
Fetaost.
Och här har den varit inne i ugnen.
Gott och färgglatt, en synnerligen bloggvänlig rätt.
7 kommentarer:
Bönor, när jag läste bönor då tänkte jag på bönor som i typ kidney beans. Såna bönor är jag måttligt förtjust i, haricot vertes (green beans) däremot kan jag inte riktigt få nog av.
Ja, det är gott. Och de frysta är ju riktigt bra. Inte så bra som de färska från bondens marknad, men nog bra. Och med fläsk blir det ännu bättre. Kanske ska peta ner lite bacon nästa gång?
När du nu ger böngratängen sådan cred känner jag att jag vill ta åt mig en del av äran och påminna om att receptet på böngratängen härstammar din makes (och numera din) svägerska. Jag gläds åt att utfallet av er första dejt blev så bra. /Svägerskan
All cred för gratängen går till dig, F. Och jag är också glad över utfallet :)
Åh, den låter riktigt god! Vad händer om man bjuder maken man varit ihip med i 10 år på den, lovar det några år till kanske.
Pia, det tror jag absolut.
Smart, den måste jag göra! Det lät väldigt gott och jag har inte alls varit duktig på att infria mitt nyårslöfte om att äta mer baljväxter.
Hälsar fröken Dill
Skicka en kommentar