måndag 10 augusti 2009

Rapport från Riga och pelmeni

Vi har tillbringat några dagar i Riga med att titta på utsidan av en del hus (jättegamla, jugend och kyrkor), titta på insidan av andra hus (muséer, affärer och kyrkor) och dessutom har vi ätit. Mycket.

Vi rekognocerade på nätet efter lämpliga restauranger innan vi åkte men hittade mest rena reklamsajter eller lösa kommentarer från folk i allmänhet. Jag litar inte på folk jag inte känner när det gäller restauranger. De har så konstig smak. Jag däremot har ofelbar smak och därför kommer jag att tvinga på er recensioner av vartenda ställe där vi stoppade in nånting ätbart i munnen till glädje för alla i allmänhet och andra Riga-resenärer i synnerhet.

Så vi börjar i torsdags då vi anlände på förmiddagen, promenerade ostrukturerat några timmar för att sedan dyka in på XL Pelmeni, en liten snabbmatskedja med tre restauranger som serverar östeuropas variant av ravioli; pelmeni (har fortfarande inte fattat hur det ska uttalas, ligger betoningen på första eller andra stavelsen?).

Konceptet är enkelt; ta en skål, ös själv i så mycket pelmeni du vill ha (sex sorter varav en vegetarisk), toppa med diverse guckor och betala efter vikt. Det fanns skyltar bredvid varje sort som beskrev fyllningen, men eftersom de var på lettiska hade vi ingen aning om vad vi tog (förutom de vegetariska, där fattade man).

Det var löjligt billigt. Min skål, som visserligen inte blev särskilt välfylld, plus ett glas kefir kostade 1,30 LVL vilket är ungefär 20 kronor i dagens läge.

IMG_8346 IMG_8347

Tyvärr blev det ingen bättre bild på själva pelmenisarna, men de var goda med tunn deg och köttig fyllning (förutom de vegetariska då som också hade god fyllning som inte var köttig).

Jag inser att pelmeni kan göras mycket bättre än så här, vi pratar ju ändå självservering där maten ligger uppvärmd ett tag och de kokta var aningens överkokta och de stekta var kanske en gnutta torra, men det var klart prisvärt och vi var glada och nöjda. Bäst gillade vi de med dillsmakande köttfyllning och de stekta som var trevligt knapriga. Övriga sorter var anonyma men välsmakande och jag vet fortfarande inte vad de innehöll. 

Det som grämer mig var att jag bara toppade med saltgurka och inte någon av guckorna (även de med okänt innehåll) och att jag missade soppan med rödbetor och dill som jag såg först efteråt. Hur kunde jag? Vad tänkte jag på?

Slutbetyget blir klart godkänt och jag skulle absolut gå dit igen om vi åker till Riga fler gånger. Och då jäklar ska jag ösa på alla guckor som finns tillgängliga.

Inga kommentarer: