Sparris och musslor (igen)

Av förklarliga skäl gick inte alla gårdagens musslor åt, 2,7 kilo musslor är rätt mycket mat även om skalen står för en betydande del av vikten, så de fick komma i repris idag tillsammans med sparris.

Tillagningsmetoden för sparrisen kommer från ad hoc at home, där det tipsas om att slanta sparrisen med hjälp av mandolin.

Antingen har herr Keller tillgång till mycket stunsigare sparris än jag (det har han nog med största sannolikhet) eller så har han en mycket vassare mandolin (det är nog också högst sannolikt) för det funkade faktiskt inte alls för mig. Sparrisen gick sönder och det sprätte bitar till höger och vänster. Jag ville ju att det skulle fungera men det gick bara inte. Jag fick ge upp, motvilligt och muttrande, för att istället skära på gammeldags vis med kniv.

	Slantat och klart, topparna för sig (nån mer än jag som tänker på Jamie Olivers tv-serie Fifteen där en av de stackars adepterna skar av sparristopparna och helt sonika slängde dem? till Jamies stora förfäran ska tilläggas).
	Topparna i pannan med lite olja först, en minut eller så.
	Resten sedan, en minut till. Lite vitlök hade jag i också, salt och peppar. Inget vätska eller nåt.
	Musselresterna åkte ner i pasta och så sparrisen på. Krispig sparris, mycket trevligt!

Mandelmusslor

Jag stod vid fiskdisken och spanade in några särdeles snygga musslor, det visade sig vara mandelmusslor. Något pris stod inte att finna någonstans och därför fick jag dem löjligt billigt. Jag blev tvungen att köpa dem. Jag hade i och för sig inte tänkt mig 2,7 kilo musslor till middag, men sådär blir det ibland, man tror att man ska köpa en fiskbit och så går man därifrån med nästan tre kilo musslor.

Plötsligt fick jag en känsla av deja-vu. Har jag inte varit med om det här förut? Väl hemma konsulterade jag mitt bloggarkiv och jajamensan, för drygt två år sedan hittade jag också några snygga musslor som visade sig vara mandelmusslor. Där ser man.

Idag fick det bli standardmusslor. Pendeltåget tog en evighet hem på grund av signalarbeten och jag hade varit på ett hårt träningspass innan. Orkade inte tänka ut något fiffigt.

	Olja och lite smör. Röd lök, färsk lök. Vitlök.
	Rotselleri och palsternacka. Ja, jag kämpar fortfarande med palsternackorna, men snart är de slut och den här veckan kommer det inga fler.
	En överbliven slatt vitt vin, rätt mycket grädde, sherryvinäger och dagens hemliga vapen: resterna av en hollandaise.
	Koka upp och i med musslorna. Locket på, koka tills de öppnar sig.
	De är inte alls dumma de här mandelmusslorna, köttiga på ett trevligt sätt. Godare än blåmusslor.

I efterhand kom jag på att jag borde ha tillagat dem i ångugnen, men jag tänkte att om jag nämner det nu så kommer jag säkert att ha ännu en deja-vu-upplevelse om två år igen och då kommer jag att söka i bloggen och då kommer jag att komma ihåg att jag ska tillaga dem i ångugnen. Glöm inte att klämma i lite citron då, för det hade varit bra tror jag.

Pasta och musslor

Dagens förrätt. Eller första varmrätt. Eller vad man nu vill kalla det.

Hemvevad pasta som blev fullkomligt briljant. Jag använde det vanliga receptet med 1 ägg per 100 g durumvetemjöl, lite salt och en gnutta vatten, just idag blev degen fantastiskt följsam och lättvevad. Kan inte bero på något annat än att jag är ett geni ;).

Mis en place. Eller på vanligt svenska: om du gör nåt som inte tar så lång tid att tillaga, se för tusan till att plocka fram allt och förbered så slipper du missöden under själva tillagningen.

Fräs lök, vitlök och strimlad fänkål i olja. I med en slurk vitt vin, lite salt och lite chili. Ner med en kasse skrubbade blåmusslor och koka under lock några minuter. Koka pastan under tiden och ös över den i musselgrytan tillsammans med persilja samt skal och saft från en citron.

Lätt fixat och så gott. Och inte blir det ju sämre av att det i princip är en miljö-välgärning att äta musslor.

Fisksoppa. Eller fiskgryta. Eller, tja, nåt åt det hållet

Till lördagens sushilagande inhandlades en stycke koljafilé à 370 gram varav 70 gram användes. Och så blev det en gnutta rökt lax över. Det var alltså rätt givet att fisk skulle stå på menyn någon av de närmaste dagarna.

Hittade ett recept som jag skruvade till lite grann och jag är mycket nöjd med resultatet. JAG ÄR ETT GENI!, som en före detta kollega brukade säga minst två gånger om dagen (det var väl kanske inte så många andra som brukade hålla med, och är det ingen annan som uppmuntrar en får man väl göra det själv).

Nåt blött med fisk som man äter med sked
300 g kolja eller liknande
en burk rökta musslor
nån skiva rökt lax
150 g fänkål
150 g purjolök
några vitlöksklyftor
lite olja
1 liter fiskbuljong
2 msk vinäger av nån trevlig sort, idag blev det äppelcidervinäger
skal och saft från en apelsin
lite salt
100 g körsbärstomater
70 g spenat 
några överblivna sparrisar
en näve limebasilika

1. Skiva fänkål och purjolök, finfördela vitlök på det sätt som du finner mest tilltalande.
2. Fräs fänkål, purjolök och vitlök med olja i en kastrull.
3. Häll på saft och skal från apelsin samt fiskbuljong. Låt koka ungefär så lång tid som det tar att skära fisk i bitar, dela körsbärstomater, skölja spenat och öppna en med musslor. Några minuter alltså. Smaka av med lite salt.
4. Skär fisken i bitar, dela körsbärstomaterna, skölj spenaten och öppna burken med musslor.
5. Ner med tomat och spenat, låt koka upp. I med fisk och musslor, sätt på locket, dra av från plattan och låt stå fem minuter.
6. Strimla basilikan och strössla över vid servering.

Limebasilikan, apelsinen, den lilla röksmaken och vinägern blev väldigt bra tillsammans. Jag är ett geni helt enkelt! ;)

Lördagsplock

Åkte in till stan i förmiddags för att gå på ett träningspass, när jag skulle byta om insåg jag att jag glömt skorna hemma. Suck. Ingen träning. Vad göra? Jag tar en tur till Hötorgshallen och tröstshoppar istället.

Helt utan plan strövar jag runt och shoppar lite ditt och datt. Hos Bondens matbod hittar jag mycket skoj; gravat och kallrökt renkalvinnanlår, jajemensan, grönpepparsalami, hit med det, Camembert från Eskesta, Tages Tuffa, en ost med bett i, de sötaste små dvärghönsägg man kan tänka sig, måste ha några, enrisrökt sidfläsk, lite av det också.

Går vidare och ser kycklinghjärtan, nu jäklar, idag ska jag testa, köper 150 g och betalar 8 kronor, löjligt billigt.

En sväng förbi Hav också, några räkor blir det och vad är det där för musslor? Mandelmusslor visar det sig, försöker googla när jag kommer hem men de enda träffar jag får är på kakor... men visst är de snygga? helst den i mitten:

Så vad blir det av denna spretiga samling matvaror? Jag kompletterar med lite bröd, schalottenlök samt skärbönor och har någon idé om något pinchos/tapas/crostinis-aktigt.

Bönorna kokas några minuter, buntar ihop dem och rullar in i det tunnskivade sidfläsket. Steker tills det blir knaprigt och gott.

Kycklinghjärtana får ligga i marinad en stund i olivolja, balsamvinäger, rosmarin, vitlök och salt. Sen blir de också inrullade i sidfläsk och får åka in i ugnen 225 grader en halvtimme. Tyvärr missade jag att ta kort på dem, men det blev riktigt trevligt, små munsbitar.

Musslorna kokas i en skvätt vitt vin tillsammans med schalottenlök och vitlök. Sedan rör jag ihop en dressing med saffransolja, citron, salt och persilja och häller över. Mmmm.

Räkorna blandas med torkad chili, pressad lime och lite sesamolja. Sedan snabbt i jättevarm stekpanna och upp på ugnsrostad brödbit. Det blev kanske lite väl mycket chili, jag drabbades av en svårartad hostattack när räkorna åkte ner i stekpannan...

Hämtar gula kantareller från frysen, hackar dem och två schalottenlökar fint, steker i smör, upp på ugnsrostad brödbit. Steker äggen och lägger över svampen. Det här var definitivt crostini-favoriten, smaskens!

Några kantareller steks hela, upp på brödbit och så på med en skiva ren och en aning riven pepparrot. Renen var underbar, så mört, så gott. Några renskivor gick rätt in i munnen utan tillbehör, det räcker så, behövs inget mer.

Camemberten efteråt perfekt, nästan så den rann när vi skar upp den, nötig, jättejättegod. Tuffa Tage inte dum den heller.

Och eftersom det är melodifestivalkväll avnjuts det hela framför TVn. Carola gick INTE direkt till finalen, hoppla!

Alla hjärtans dag

- Nä, vi firar ju inte alla hjärtans dag, sånt kommersiellt krafs, det känns så amerikaaanskt och man kan ju faktiskt visa uppskattning vilken dag som helst på året. Men inte idag.

Och ändå sitter vi här. Färsk pasta med musslor, räkor, kronärtskockor, citron, persilja, vitlök. En rätt schysst Pinot Gris till (Pierre Sparr, ärligt talat rätt platt vid första klunken; fruktig, insmickrande och lättdrucken men ändå lite platt, den tog sig dock mot slutet, luftning anbefalles alltså).

Några praliner från Pralinhuset till efterrätt. Pralinhuset är min favorit. Ejes är också riktigt bra men jag tror faktiskt att Pralinhuset vinner.

I förgrunden Jordgubb-mascarpone, hur gott som helst. Längst bak Mango Lassi och i mitten en pralin med sesamfrön och, om jag minns rätt, ingefära.

Marknadskrafter: 1 - motståndskraft: 0. Det är bara att ge upp.