Gulasch

Ute känns det som höst och inomhus gror löken. Läge för en favorit som förtjänar att återbloggas: gulasch.

Här ovan ser vi lök i akut behov av ett användningsområde. I med kontaktlinserna (absolut bästa skyddet mot lökgråt) och sätt igång med hackandet. Det är ganska tråkigt. Eller meditativt om man ska envisas med att se allt från den ljusa sidan.


Smör i Crock-Pot. Det går lika bra med en vanlig gryta, då tar det inte riktigt lika lång tid (se receptet i länken ovan).


Lök i Crock-Pot. Massor av lök.


Samma lök några timmar senare, sent på kvällen.


På med salt, paprikapulver samt, i brist på ungersk paprika, pimenton.


Fläskkarré, ungefär lika mycket i vikt som löken (1 kg lök, 1 kg benfritt kött blev det här). Ner med karrén i pottan tillsammans med 2 dl vatten. Låt stå över natten.

Blev inte den där bilden väldigt softad för övrigt? Det var kameran som gjorde det alldeles på egen hand, inget jag hade planerat.


Och här har vi det morgonen därpå. Det är lite jobbigt att kliva upp på morgonen och känna matlukten, jag vill ju helst bara slafsa i mig alltihopa på en gång, men det är bara att stålsätta sig, snabbkyla det hela och vänta på att det ska bli kväll.


Så kommer man hem, rätt slut efter arbetsdag och träningspass, klafsar ner gulaschen i en gryta, öser på en stor burk surkål och låter alltihopa bli varmt.


Och sedan, äntligen, får man äta. Tillsammans med bröd så att man kan slurpa upp vätskan på slutet. Gott.