Favoritdrink

Bacardi Limon, ginger ale samt en skvätt citron. Det är allt.

Dagens ginger ale från Hermans Ekohandel. Frisk, inte särskilt söt och med tydligt ingefärssmak. God. Dock inte med samma ingefärstryck som vår nya favorit; Fentimans Ginger Beer, som vi hittat på Dennis kött. Den kan jag skriva om en annan dag. Skål!

Gratängform

Nu när vi har renoverat köket har jag passat på att byta ut en del köksprylar och bland annat har en sån här gratängform från Villeroy & Boch införskaffats (Ceramicplus, bild från deras hemsida):

Enligt reklamen ska den vara synnerligen lättdiskad och efter kvällens gratäng kan jag bara hålla med. De inbrända mjölk- och ostresterna försvann nästan utan ansträngning och inte ett spår blev kvar. Mitt betyg: dyr men värd varenda spänn.

Kött

Sonen hade åsikter om middagsmaten. "Jag vill ha KÖTT. KÖTT och potatisgratäng". Klart grabben ska få kött. På hemvägen svängde jag förbi Hötorgshallen och fixade en lammstek i tjocka skivor som sedan stektes på enklaste vis med salt och peppar. Och så blev det en gratäng. Med potatis i. Kanske inte exakt vad sonen hade i åtanke, men nu var det jag som lagade maten.

Diversegratäng
Skala och skiva:
potatis, morot, gul lök, purjolök, rotselleri, persiljerot, palsternacka (knappt hälften potatis)

Mixa:
Dennis lammkrydda (som mest består av oregano, resten har jag inte lyckats lista ut)
resterna från en kruka timjan samt en kruka oregano
slatt grädde, slatt creme fraiche, större slurk mjölk
de sorgliga resterna av en l'Affine au Chablis (ost av ungefär sån här typ) och en Gullspira timjan (som egentligen är alldeles för god för att sluta sitt liv i en gratäng) samt de sista matskedarna av julens Stilton
saltåpeppar

Blanda. Ugn 225 grader, 45 minuter, sedan en hög riven ost ovanpå, 10-15 minuter till.

 
Gratängen blev strålande och jag tackar de sorgliga ostresterna för det. De slutade definitivt sin bana med flaggan i topp!

Shoppingtips!

Idag sprang jag iväg på lunchen för att kolla in det senaste nytillskottet av eko-reko-affärer, Hermans Ekohandel, och vilket ställe!

Här finns i princip allt man kan tänkas behöva (ja, det är ju ingen ICA Maxi eller Coop Forum, snarare en välsorterad närbutik) och ALLT är ekologiskt. Och det är inte bara mat (som i frukt, grönsaker, gryner, mjöl, bakpulver, flingor, bönor, mejeri, lite kött, lite chark, miso, soja, nudlar, olja, vinäger, godis etc, osv, you name it) utan även rengöring, hygienartiklar, barnmat, blöjor, hund- och kattmat och allt annat jag kan ha tänkas glömt.

Jag gick runt som i ett rus, plockade grejor på måfå och kom hem med bland annat fryspåsar i nedbrytbar plast, komposterbara påsar till, tja, komposten, den underbart goda Fogdöosten från Väddö gårdsmejeri (med bockhornsklöver), choklad med lavendel och sobanudlar. Gudarna ska veta att jag kunde ha tagit med mig hela butiken hem om det varit möjligt.

Jag är helt såld, jag kommer definitivt att bli stamkund. Och så ligger det på praktiskt promenadavstånd från mitt jobb dessutom, kan det bli bättre?

Grillad kyckling

Som sagt, dags för årets första grillning; en gigantisk kyckling från Hagby gård.

Först en saltlag: en deciliter salt per liter vatten. Det krävdes nästan tre liter vatten för att täcka denna monsterkyckling i den största plastbunke vi har så tre liter vatten och tre deciliter salt. Kycklingen får ligga i saltlagen en timme eller två. Kanske tre. Sedan är det dags för rub.

Rub till en monsterkyckling
2 tsk korianderfrön
2 tsk paprika
1 liten hel torkad chili
1 tsk spiskummin
2 msk pressad apelsin
1 msk pressad lime
1 msk olivolja
2 klyftor vitlök, rivna till mos

Mixa de torra kryddorna, blanda med pressad citrus, olivolja och vitlök, massera kycklingen med rubben.

Eftersom vi råkade ha alldeles för många citroner vars skal har förbrukats i andra maträtter tog jag tre citroner, skar dem i bitar, blandade med salt, olivolja, rätt stor mängder hackad oregano och timjan samt några vitlöksklyftor och proppade in det hela inuti kycklingen.

På med kycklingen på grillen där briketterna skuffats upp i en hög på ena sidan, kycklingen får ligga på andra sidan så det blir indirekt värme. Två bitar äppelträ på briketterna. Bröstsida ner en halvtimme, vänd 180 grader fortfarande bröstsida ner, vänd bröstsidan upp en halvtimme, 180 grader runt och en halvtimme till. Ungefär. Vi stoppade in en termometer på slutet och plockade ut när det var runt sjuttio grader. Nästa gång blir det en mindre mängd briketter, skinnet blev lite väl bränt men klubborna blev helt perfekta; saftiga och med härlig röksmak.

Potatisen kokas i bitar, ut på en plåt, tryck till bitarna lite grann. Mixa olivolja, oregano, salt, peppar, vinäger. Häll blandningen över potatisen och rör runt. 225 grader i en halvtimme, på med grillen och kör tills bitarna fått fin färg. Knaprig och kryddig utsida, mjukt inuti, underbart gott.

Grillpremiär!

Kyckling av gargantuanska proportioner från Hagby gård (3.6 kilo, inköpt på Coop Forum i Bromma som nu alltså har pippi från både Bosarp och Hagby gård i sortimentet, tjoho!), våt rub med bland annat korianderfrö, chili och pressad lime, matlagningsöl till kocken, här ska grillas!

Off topic

För er som har Spotify:

Lyssna på Volodos version av ungersk rapsodi nummer 2 av Liszt. Exceptionellt virtuost och lyriskt briljant.

Rökt vildandbröst

Ett väldigt trevligt projekt i Örebro har gjort att jag då och då skjutsar kollegor fram och tillbaks till Stockholm. Senast var det Per som satt i passagerarsätet, och han hade den goda, men enerverande, smaken att prata risotto större delen av tiden. Ett sug uppstod som tillfredställdes ikväll. Det blev tryffelrisotto med rökt vildandsbröst och grönsallad.

Tryfflerisotto
Duktig skvätt olivolja
2-3 schalottenlökar
4 dl aborioris
2,5 dl valfritt vittjut
Salt och peppar
Tryffel (svamp, pasta eller både och som i det här fallet)
8 dl hönsbuljong (eller om det finns någon annan trevlig buljong av ätbar fågel som till exempel anka)
Rejält med parmesan och smör (2,5 dl respektive 30 gram om du fegar, på restaurang får du definitivt mer smör)

1. Sätt på två plattor på den splitternya induktionshällen på lagom effekt
2. Låt hönsbuljongen skjuda
3. Fräs lök och ris i olivolja
4. Tjoffa på vinet samtidigt som du sänker effekten så att det bara småputtrar
5. Klutta i lite tryffelpasta
6. Kom på att du har lite riktig tryffelsvamp från gnestatrakten, smula, och häll i
7. Rör hela tiden, och späd på med buljongen så att det precis täcker (syftet är att riskornen ska nötas mot varandra)
8. Fortsätt att röra, sippa lite vin, klutta i lite mer tryffelpasta, smaka av, salta och peppra, smaka av osv
9. Klart

När risotton är klar är det bara att joxa ihop en sallad (i det här fallet spenat, sugar snaps, avocado, körbärstomater och spenat) och skära upp den goda vildanden (Bondens matbod).

Vad gäller tryffelpastan har jag köpt den på Mariannes fisk i Spånga. Två saker: den är jättegod och den är svindyr. Det viktiga är att känna att inköpet är okej så att det bara är att klutta på. Allt för många restaurangrätter som utlovat tryffel har inte smakat någon speciellt. SLÖSA!

PS. För er fina människor som hade vänligheten att komplimentera min frus fantastiskt tjusiga örhängen vill jag bara påminna om det här inlägget: Nästan matrelaterat. Jag är mycket nöjd och stolt. DS.

Fried gluten in rape oil

På taffelmiddagen igår hade vi den stora lyckan att kamma hem storvinsterna i burkbytarleken (vi vann helt enkelt): Rökta siklöjor och Mock Duck. Innehållsförteckningarna ger också vid handen att rätterna inte bara kommer glädja gommen utan också vara mycket nyttiga.

 

Den engelska innehållsförteckningen på siklöjsburken (övre bilden) väckte en kort men intensiv debatt som jag nu kan avgöra; den korrekta översättningen av "rape oil" är verkligen rapsolja och inget annat.

Stort tack för en jättetrevlig middag, även om det naturligtvis är tråkigt att alla ni andra fick sämre burkar än vi.

Restsoppa

Note to self: nästa gång jag lagar pastramiankan i Gourmet nr 1 2009 ska saltmängden dras ner rejält, det blev helt GALET salt. Annars kommer ankan till slut att hamna som utfyllnad i en restsoppa tillsammans med de tråkiga nudlarna som aldrig verkar ta slut.

Fast har man bara den gjutna kombon ingefära-vitlök-korianderfrön-chili hemma kan man slänga ihop en soppa av vad som helst och det kommer att smaka strålande. Här morot, kålrot, salladskål, salladslök, tråkiga nudlar och så strimlad anka. Lite sesamolja på toppen.

Turn the lights down low baby

Tidigare i veckan har elektriker, snickare och målare varit här ännu en gång och nu finns det täcksidor, socklar, eluttag en masse samt dimmar till spotarna.

Ikväll har sonen annat för sig så mannen och jag fixar till firre, sallad, öppnar en flaska champagne och dimmar lamporna i köket.

Ugnsstekt forell, lagom till två
1 lagom stor laxforell
2 vitlöksklyftor
en ingefärsknöl
en kvarts kruka basilika
en halv kruka gräslök
1 tsk korianderfrön
en halv lime
några kaffirlimeblad 
några matskedar smör
salt

1. Gör några tjusiga snitt på ena sidan av firren, salta utanpå och inuti.
2. Riv vitlök och ingefära, mortla koriander, hacka basilika och gräslök. Blanda vitlök, ingefära, basilika, gräslök och koriander.
3. Lägg några klickar smör och några kaffirlimeblad i botten av en form. Fisk ovanpå. Fyll fisken med kryddblandningen samt limeskivor. Några klickar smör på fisken.
4. In med fisken i ugn, 175 grader 10-15 minuter. Ös med det smälta smöret, höj temperaturn till 200 grader, 10 minuter till.
Det blev saftigt och smörigt och smakade mest av kaffirlimebladen, vilket inte var dumt alls.

Sallad till, variant på vår favorit-quinoasallad
en avokado
en mango
quinoa
sjökorall
blandad sallat

Korallen var krispig och en anings salt. Smakar som, som, äsch, jag vet inte riktigt vad, lite havigt?

Förblindad av kärlek

Ibland blir man förförd av ett fagert yttre så till den milda grad att man bortser från allt annat.

Ta den här wokpannan i gjutjärn till exempel. Den stod där i butiken med sina runda, vackra drag. Jag beundrade den på avstånd ett tag, kastade förstulna blickar när jag gick förbi och till slut bestämde jag mig för att ta den med hem. Lycklig satte jag den på plattan bara för att upptäcka att den knappt blev varm. Och jag borde ha anat det från början, med den lilla kontaktytan mot plattan kunde det inte sluta på annat sätt.

Slocknade min kärlek? Icke. Det var nog bara just den här gången. Jag gjorde kanske nåt fel. Jag provade igen. Blev inte varm. Provade ännu en gång. Blev inte varm. Gjorde jag mig av med pannan? Nejdå. Den åkte bara lite längre in i kastrullskåpet.

Sedan bestämde vi oss för att renovera och plötsligt tändes ett hopp igen. Det kanske är SPISEN det är fel på? Jamen, det är ju klart att det är spisen (för det kan ju inte vara fel på den fina pannan). Pannan fick vara kvar när andra saker rensades ut.

Idag var det dags för sanningens minut. Plattan på högsta värme, ner med olja, strimlad morot och kålrot, och jodå, i botten blev det faktiskt riktigt varmt. Ner med räkor och salladskål. En dryg matsked guchojang, skvätt vinäger, skvätt sesamolja. Och så nudlar.

Resultatet blev godkänt, pannan funkar faktiskt mycket bättre på induktionshällen än på den gamla spisen. Kanske inte helt optimalt men det bortser jag från, användbarhet är i det här fallet en överskattad egenskap.

Pannan får stanna.

Taffelmiddag med burkbyte

Den 23:e januari klockan 18.00 kommer mannen och jag att befinna oss på taffelmiddag med burkbyte. Kom du också! Bara att anmäla sig hos Matälskaren Lisa via länken ovan.

Förra gången det begav sig hade jag inte möjlighet att gå men nu ska inget stoppa mig. Och jag ska systematiskt gå igenom mina favoritbutiker i Rinkeby för att hitta burkar som jag inte vet vad de innehåller. Om det är ett hot eller löfte får du själv avgöra.

Paprikagryta

Jag älskar kokt kött. Kokt framdelskött som faller sönder i trådiga bitar. Visst, t-benstek och entrecote är ju gott det också men för mig kan det knappt mäta sig med högrev i en köttsoppa, smältande fläsklägg eller som här märgpipa i en gryta.

Grytor är särdeles trevlig mat. Man tjoffar ner nåt och sedan står det där och puttrar för sig själv och sprider väldoft och köttet blir bara mörare och mörare ju längre det får koka. Och så kan man göra massor när man ändå är i farten så räcker det till två, tre, fyra middagar. Stora gjutgärnsgrytan på åtta liter kommer väl till pass.

knappt 3 kg märgpipa med ben
1 kg gul lök
olja och smör
kanske en halv dl paprikapulver, ös på bara
salt, peppar
10 klyftor vitlök
1 torkad chili, ska inte vara starkt, bara så att det känns att den är där
2 burkar krossade tomater
nån deciliter vatten eller rött vin om man har det i närheten.
1 kg paprika
och så det hemliga vapnet: skalet från två citroner, det är vad som förvandlar den här grytan från "joråsatt, det var ju trevligt" till dundergott.

Hacka lök, fräs sakta i olja och smör ett bra tag. En kvart sisådär. Kanske längre. Ner med paprikapulver, salt och peppar och rör runt nån minut. I med kött, vitlök, chili, tomater och vatten. Koka två timmar. Minst. Det går inte att koka för länge.

När köttet börjar bli mört och trådigt är det dags att hälla ner strimlad paprika och citronskal, låt koka en halvtimme till. Smaka av med salt.

Riset på bilden är Saltå Kvarns vildrisblandning, en trevlig bekantskap; smakrikt, nötigt och med tuggmotstånd. Kan rekommenderas.

Rimmad sej och potatismos med tryffel

Det här potatismoset blev så gott att jag i princip slickade ur kastrullen. Äsch, inget hyckleri, glöm det där med i princip, jag skrapade ur kastrullen så att den nästan såg ren ut innan den fick åka in i diskmaskinen.

knappt 1 kg potatis
grädde och turkisk yoghurt (hur mycket? typ så mycket som fanns kvar. kanske en deciliter av varje)
nån matsked smör
tryffelpasta
tryffelolja
salt
peppar
skvätt pressad citron

Instruktioner för hur man gör potatismos? Ska det behövas? Jaja.

Skala potatisen, skär i bitar, koka i saltat vatten. Värm grädde + yoghurt. Ner med smör, grädde, yoghurt, stampa till mos, det ska bli ganska blött. I med en rejäl klick tryffelpasta, lite tryffelolja, smaka av med salt, peppar och pressad citron. Sjukt gott. Jag lovar.

Rimmad sej
800 g sejrygg
5 dl vatten
0,5 dl salt
0,5 dl socker
1 tsk vitpepparkorn
1 tsk dillfrön
några lagerblad

Blanda vatten, salt och socker i en kastrull. Krossa pepparkorn och dillfrön, ner i lagen tillsammans med lagerblad. Värm tills sockret och saltet löser sig. Låt svalna och häll över fisken. Låt stå en halvtimme minst.

In i ugnen, ångugnen såklart. Sikta på 50 grader innertemperatur på fisken.

Spenat till. Vad göra med spenaten? Men självklart, den ska ju in med fisken! Skölja spenaten, blanda med olja, salt och peppar. Ut med fisken ur ugnen, ner med spenaten i formen, fisken ovanpå, in igen. Puh.

Grymt med fett: anklår

(man är ju begåvad med tonåring så vi hänger ju med i de senaste uttrycken ... not)

Joråsatt, confiterade anklår med brässerad rödkål en vanlig sketen torsdag, så har vi det, rena lyxlivet. Och inte bara vi ser jag, läste precis hos Lager att det stod anka på middagsbordet även där idag.

Även vi hade införskaffat två ankor som styckades i förrgår, skrovet fick koka för sig, låren rimmades till confit och brösten marinerades till pastrami (tillagades ikväll för inmundigande imorgon eller på lördag).

Låren åt vi alltså idag, jag petade ner lite extra kryddning i lagen och jag är mycket nöjd med resultatet.

Knappt en liter vatten
75 g brun farin
35 g salt 
skal från en apelsin
två bamsiga vitlöksklyftor, ordentligt tilltryckta
en kanelstång
en halverad torkad citron
ankfett från kok av skrov och en del från tidigare kok.

Koka upp vatten, salt och socker, i med kryddorna och låt svalna. Ner med anklåren och låt ligga ett dygn.

Anklåren placeras sedan i en gryta, på med ankfett så det täcker, kryddorna fick också åka ner efter en avtorkning. In i ugnen, 120 grader. Vänta. Vänta. Vänta.

Tyvärr kom jag igång lite för sent med låren, vid halv tolv igår kväll var de långt ifrån färdiga och jag orkade inte vänta mer. De fick helt sonika stå i ugnen tills imorse och det var en aning för länge. Lagom till middag stekte vi låren i mer ankfett, det var knappt att de höll ihop och köttet hade blivit aningens torrt men smaken kan jag verkligen inte klaga på. Underbart.

Till åt vi rödlök brässerad med en skvätt rött vin, vinäger, salt, peppar, kryddnejlika och lagerblad. På slutet fick lite kalvfond och mer salt åka ner.

Köksrapport, dag trettinånting tror jag

Ursäkta medans jag plirar lite nyvaket, jag gick visst i ide över julen. Ja, vad kan man säga, jag har har ätit godis, knäckt nötter, ätit ännu mer godis, tittat på tv, lagat ankpaté, kokat revbensspjäll i arton timmar, bakat pizza, ångat jordärtsskockor (skördade med hjälp av hammare och mejsel för att komma ner under tjälen), ätit ost och druckit portvin och har inte haft nån lust att blogga alls.

Men nu blir det en rapport. Målaren var här strax innan jul och gjorde det mesta han skulle göra så nu är golvet avtäckt. Vi har införskaffat glasmosaik som ska upp som stänkskydd ovanför bänkarna men först kommer elektrikern nästa vecka och fixar de saknade eluttagen. Notera de chica masonitskivorna ovanför spis och diskbänk som fungerar som stänkskyddssubstitut.

Täcksidor och socklar som saknades har levererats idag, montering nån dag nästa vecka. Och belysningen är rätt taskig, vi väntar på beställd lampa. Annars börjar det se ut som ett normalt kök; disk, kokböcker, tidningar och katter på bordet.

 

Och så vill jag bara säga att jag älskar induktionshällen och det är en fröjd att använda de nya ugnarna.