Färsqueneller serverade med sjudna rotfrukter och smörslungade grönsaker

Dvs. vanliga jämrans köttbullar, kokt potatis, morot och skärbönor.

Jag inser att jag hittills aldrig bloggat om köttbullar, trots att jag tycker att det är vansinnigt gott. Detta måste åtgärdas, så här följer bloggosfärens kanske hundraförtitredjetusensjuttifjärde recept på köttbullar som just för dagen, beroende på skafferiinnehåll, såg ut så här:

800 g nötfärs (fläskfärs är gott i köttbullar men nu blev det nötfärs, och den var inte ens hemma-malen)
2 hackade lökar 
1 dl havregryn
1,5 dl mjölk
1 ägg
1 msk viltfond
1 msk buljongpulver
några skvättar worcestershiresås
en tsk salt eller två
uppåt en msk hela pepparkorn, mest svartpeppar, lite kryddpeppar, mortlade

Här ligger de på led och väntar. Helt ovetande om vad som komma skall.

Ner i stekpannan bara. Hög värme. Mina köttbullar blir ALDRIG runda vilket innebär att de inte rullar sådär tjusigt när man skakar pannan. Det blir att välta runt dem med stekspaden. Över i gryta på låg värme när de fått stekyta. Där får de ligga tills allt annat är färdigt.

Och gör man jättejättemånga köttbullar går det alldeles utmärkt att steka dem i ugnen. Nej, det blir inte riktigt samma som att steka dem i smör i stekpanna, men det blir bra nog.

Ett kilo potatis. Skrubba, skrubba.

Trattisar i blöt. Snart ska de bli sås.

Lök, trattisar, mjölk, grädde, viltfond. Red med maizena. Inte mitt stoltaste såsögonblick, men det funkar.

Morot och skärbönor. Ångas över potatisen. Vänd ner en klick smör när de är klara.

Action på ALLA plattor! Då måste det vara avancerad mat.

Till slut! Gott. Till vänster skymtar rårörda lingon. Till köttbullar MÅSTE man ha lingon. Det är faktiskt lag på det.

Och kvarvarande köttbullar räcker till både matlåda och ytterligare en middag. Strålande!