Den här fisksoppan utmärker sig egentligen inte på något sätt. Möjligen genom bristen av fisk i den (glömde att kompletteringshandla på vägen hem), eller kanske genom tillsatsen av, eh, törkad sjögras:
Enda anledningen till att soppan får komma med på bloggen är att jag testade en för mig ny princip när det gäller fisksoppetillagning; koka själva soppan för sig, sjud fisken försiktigt för sig, lägg ihop vid servering. På så sätt ska man slippa att fisken faller sönder i sina beståndsdelar så fort man rör om i soppan.
Soppa. Som så ofta enligt rensa-kylskåpet-principen. Hummerfond från frysen, rejäl skvätt madeira, överbliven slurk tomatsås, törkad sjögras. Lök, potatis, rotselleri, palsternacka, stora vita bönor.
Jag fortsätter min ojämna kamp mot palsternackorna men lyckades inte göra slut på dem idag. Och gissa vad som kommer i morgondagens grönsakslåda? Mer palsternacka!
Fisk i fiskbuljong spetsad med törkad sjögras. Koka upp buljong, i med fisken, på med locket och stäng av värmen. Och jag vet, det ser sådär aptitligt ut.
Fisk i tallrik.
Soppa på fisken. En skvätt pressad citron på toppen.
Principen fungerade. Ska testa med nån mer sönderfallande fisk en annan gång och se om det fungerar lika bra då.
4 kommentarer:
Törkat sjögräs är säkert bättre än vanligt sjögräs ;)
Mycket bättre. Allt blir bättre i törkat skick.
Palster som är så gott!
Smart fisktips, sönderkokad fisk är en styggelse.
Tycker fröken Dill
Palsternacka är gott i små mängder, men nu börjar jag bli less på Årstidernas palsternacksbombardemang, jag vill faktiskt inte äta det varje dag!
Skicka en kommentar