måndag 15 juni 2009

Kållapp

Kållapp är inte bara ett roligt ord, som man kan sitta och fundera länge på hur det kom till, utan även detsamma som flankstek; en försummad och billig styckningsdetalj. Dessutom huvudingrediensen i kvällens middag.

IMG_8162-1 Här ligger den och fläker ut sig på det mest skamlösa sätt. Salt och peppar på.
IMG_8167-1 Grillad sallad, som idag blev grillad i ugnen, får spela andrafiolen. Blir mycket bättre på riktiga grillen men duger så här också.
IMG_8168-1 Sista freekehn. Dags att införskaffa den där ekonomi-förpackningen.
IMG_8174-1 Stekning i stereo.  Andreas och Patrik förordar att flanken i princip viftas över stekpannan och serveras rejält blodig. Och vem är jag att sätta mig upp emot dessa auktoriteter? Jag kanske får stryk på nästa bloggträff?

 IMG_8176-1

Fast nu blev jag så försiktig att det blev lite väl blodigt för min smak. Brynte snittytorna på min andra bit och då! Perfektion! Fyra sidor salt stekyta men fortfarande en riktigt röd och mör kärna. Jag är mer än nöjd.

söndag 14 juni 2009

Ravioli med spenat och ricotta

Ingenting någonsin skulle kunna få mig att börja med LCHF-diet. Inte en chans. Utan pasta (och bröd) skulle jag försmäkta och dö. Tänk bara att vara utan en rätt som denna. Går inte. Helt omöjligt.

Först en pastadeg på 400 g durumvete och 4 ägg. Lite salt och kanske lite vatten beroende på mjöl, äggstorlek, väder och vind. Degen vilar medans fyllningen förbereds.

IMG_8120-1 Smör och olja i stekpannan.
IMG_8122-1 Drygt 200 g sköljd och hackad spenat.
IMG_8127-1 Salt och rivet skal från en citron. (men hallå, det där ser ju ut som ingenting! Är det middag till tre lilleputtar?)
IMG_8135-1 Men vad i h.., Vänder på ricotta-burken som inhandlades idag. Sista förbrukningsdag 24 maj. Hmm. Sänder onda tankar. Tillverkar fusk-ricotta.
IMG_8129-1 150 g parmesan, 200 g ricotta (eller kunde ha varit i alla fall), 3 äggulor. Spenaten är där under om man tittar noga.
IMG_8131-1 Gegga, gegga. Smaka, smaka. Lite salt och lite pressad citron extra. (joråsatt, det ska nog räcka det här)
IMG_8142-1 Lyckas göra allt fel, har inte gjort pasta på länge... Kavlar degen för tunt. Mjölar inte ordentligt. För mycket fyllning. Resultat: ravioli-förödelse.
IMG_8144-1 Börjar om från början. Kavla degen, inte för tunt. Mjöla både degen och ravioliformen.
IMG_8138-1 En platta på formen och lite fyllning i varje hål(fast det här är från den misslyckade batchen så det är för mycket)
IMG_8145-1 På med en till platta. Kavla med den ytte-pytte-söta lilla kaveln.
IMG_8148-1 Vänd upp och ner på formen och häpp!
IMG_8149-1 Färdiga raviolisar. Är de inte tjusiga så säg?
IMG_8152-1 Tomater på väg att bli hack, salvia från trädgården.
IMG_8153-1 Smör i kastrullen.
IMG_8154-1 Strimlad salvia i.
IMG_8156-1 Tomater, lite tomatpuré, lite salt (försiktigt!), gnutta socker beroende på tomaternas mognadsgrad. Koka 5-10 minuter. Koka pastan under tiden. 4 minuter räcker. Ner med dem i såsen sedan.
IMG_8158-1 Himlen på en tallrik! Och så en förtjusande Lohsa att dricka till. Fyra flaskor kvar i Karlstad, sjutton också, skulle ha köpt fler.

fredag 12 juni 2009

Frysrensning

Så var det dags igen. Inom kort kommer 20 kilo styckat vildsvin att levereras och det ska förhoppningsvis rymmas någonstans i våra två frysar. Kanske var det lite otajmat att fiskbilen kom förbi nyss och att vi då köpte 2,5 kilo gösfiléer. Och resten är ju fyllt av svamp och bär. Kort sagt är det som vanligt rätt fullt.

Här krävs alltså krafttag. Jag börjar med att plocka ut två förpackningar tjocka revbensspjäll och all buljong som råkar finnas (2 liter masterstock med stjärnanis och andra grejer som jag inte kommer ihåg, lite ankbuljong och en skvätt köttbuljong).

1. Sätt ugnen på 100-120 grader sisådär.
2. Koka upp buljongen i en gryta, lägg ner spjällen i grytan. Låt koka upp så att grytan och spjällen är varma.
3. In i ugnen med alltihop.
4. Dags att gå och lägga sig. Förträng att långkok i ugnen över natten förmodligen inte är det mest miljövänliga man kan ägna sig åt.
5. Good morning sunshine! Dags att plocka ut grytan ur ugnen. Ner med köttet i en skål, häll buljong över, ställ i kallt vattenbad. När det är dags att att gå till jobbet får skålen åka in i kylskåpet.
6. Hemma efter jobbet. Fram med spjällen. Vad ska vi ha till? Hittar ett huvud spetskål och några färska lökar. Spjällen får lite pensling med soja och Worcestershiresås. Spetskålen och löken delas, penslas med olja och få se, vad har vi för kryddor som kan passa? Hittar en överbliven rub som jag knappt kommer ihåg vad den innehåller (men jag tror det var korianderfrö, salt, enbär och senapsfrö. kanske nåt mer), det får duga.
7. Skjuts in i ugnen, 200 grader, tjugo minuter.

IMG_8116-1

8. Dela kålen och löken i mindre bitar, blanda ihop, på med lite sesamolja och svarta sesamfrön.

IMG_8117

onsdag 10 juni 2009

Hoegaarden rosée

Ett veteöl smaksatt med hallon som dels får betyget "Köp något annat. Vad som helst faktiskt." dels "en balanserad hallonsmak utan alltför hög sötma gör mig glad" måste bara testas, det går inte att motstå.

Jag smög ner en ensam rosa burk i min korg tillsammans med några respektabla, halvdyra viner (så att kassören skulle förstå att jag egentligen har smak men minsann är öppen för att testa det mesta ;)) när jag ändå var på Systembolaget för att fylla på förråden.

IMG_8114-1

Det är verkligen rosa. Ser ut som grumlig läsk. Luktar veteöl. Fast sött.

Tar en första klunk, tja, det var väl inte så pjåkigt. Inte så sött som man skulle kunna tro. Hallonen finns där, helt klart.

En klunk till. Nej, förresten, detta är ju alldeles olidligt klibbigt.

Eller vänta, det kan nog funka iskallt en riktigt varm dag, bara man har nåt salt att äta till.

Eller inte. Eller kanske ändå. Sådär höll det på tills glaset var tomt. Jag har fortfarande inte bestämt mig för om det slank ner lätt på ett trevligt sätt eller om det var vämjeligt, även om jag lutar svagt åt det senare.

Och jag förstår varför burken bara är 25 centiliter, det är nämligen så mycket man klarar av. Mer än så skulle vara fullkomligt överväldigande.

Fast på tal om konstig veteöl så tyckte jag nog att Kronenbourg 1664 Blanc var värre, fast det kan ju ha varit chockfaktorn som gjorde det, i Hoegaarden-fallet var jag ändå beredd på vad jag skulle dricka. "Inslag av citroner och koriander", jomen, det kan ju vara trevligt, tänkte jag. Vid första klunken insåg jag att det inte bara var ett sätt att beskriva smaken, det VAR verkligen citrus och koriander i ölen, bokstavligen. Huvaligen.

PS/ Om någon undrat över var jag hållit hus den senaste tiden så har jag jobbat lite mer än vad som är hälsosamt och inte haft varken ork, tid eller lust till bloggande. Men nu är det över för den här gången. Tror jag.

söndag 10 maj 2009

Nässelsoppa

När nu nässlorna står där i trädgårdslandet och komposten och envisas med att bränna en så får de faktiskt ta och göra någon nytta. Någon slags rättvisa får det vara.

IMG_8026-1Fyra liter nässlor i en bunke. Eller tre eller fem, beroende på hur  hårt man packar dem. Sköljes ordentligt. Riktigt ordentligt. Annars kommer det att knastra mellan tänderna.

IMG_8034-1En hackad gul lök och en bunt gräslök.

IMG_8037-1En klick smör i en gryta och ner med resten. Här krävs det omrörning.

IMG_8040-1Sådärja. Tog några minuter.

IMG_8042-1Swoosh i matberedaren. Sen ner i kastrull, späd med vatten. Buljong, salt, creme fraiche. Koka några minuter, red av.

IMG_8045-1Pocherade ägg till. Har jag aldrig gjort förr. Här står förknäckta ägg och väntar på att åka ner i vattnet. Hur ska det gå?

IMG_8048-1Et voila! Nässelsoppa med det ägg som blev mest lyckat. De andra två blev mest slamsor som flöt omkring i vattnet. Jag får nog öva upp tekniken lite.

lördag 9 maj 2009

Live från Skinnskatteberg

Mina damer och herrar, skafferiet presenterar stolt, för första gången i världshistorien: blogg direkt från landet i Skinnskatteberg tack vare det mobila bredband som mannen försetts med via jobbet (inklusive fri datatrafik) och vår ytte-pytte lilla netbook.

Vi tillbringar första helgen för året på lantstället med att städa, hugga ved samt spana efter murklor (har hittat några stenmurklor, men de kan man ju inte äta utan att riskera att falla ner död). De otacksamma kattkräken har inte alls njutit av lantluften utan har istället ägnat sig åt grupp-gosande i soffan.

IMG_7994

Alternativt grupp-gosande i mitt knä, vilket försvårat min surfande avsevärt.

IMG_7997

Och naturligtvis har det grillats. Man måste grilla när man är på landet.

Potatis, morot, palsternacka samt rödbeta ligger här och väntar på förkokning. En kvart för rödbetorna i egen kastrull (och jag lyssnar inte på ert gnällande om att rödbetor ska kokas hela och oskalade, lalalalalala, pekfingrarna i öronen), tio minuter för potatisarna och några minuter för morot och palsternacka.

IMG_8000

Ånga av och blanda med olivolja och kryddor. Vilket föranleder vissa problem när det totala kryddinnehavet, tutti, alles, inklusive allt, ser ut så här (jag lovar, detta är ingen förtäckt reklam för ett specifikt kryddföretag):

IMG_8002

Så kan det se ut i början av stugsäsongen när man dessutom delar hus med andra familjer inom den närmaste släkten. Vad tog vi med hem när vi stängde för vintern? Vad finns kvar? Har någon annan köpt nåt? Skratta ni, men i desperation blandade jag olivolja, salt, rosmarin och salvia med citronpeppar när jag insåg att det inte fanns någon som helst svartpeppar. Finmalen vitpeppar dock (atjoo! är min enda kommentar). Ni kan gärna hoppa över citronpepparen.

Lammkorv med rosmarin från Taylor & Jones.

IMG_8010

På med alltihop på grillen, vänd runt lite då och då. Teflongallret är mycket praktiskt om man vill slippa grönsaksbitar som ramlar ner i glöden.

IMG_8016

Mallorcanst, nej mallorkinskt, äh, vin från Mallorca som mannen turistimporterat. Slank ner som saft. Smakade lite som saft också. Men för fyrtio spänn var det klart prisvärt.

IMG_8020

Färdigt. Ah, underbara smak av briketter. Hade varit gott men någon slags sås, men det är så dags att komma på det nu.

IMG_8024

torsdag 7 maj 2009

Freekeh

Så har jag shoppat okända, ätbara saker igen, det är ju trots allt en av mina favoritsysselsättningar.

IMG_7968-1

Den här gången blev det freekeh, vete som skördas tidigt och sedan rostas, traditionellt görs det genom att man eldar de hela, skördade vetestråna en kort stund så att agn och strån försvinner. Fast min freekeh är antagligen industriellt framställd och har förmodligen inte varit i närheten av någon som helst eld.

Till skillnad från tidigare shoppingfynd fanns här både engelsk översättning och recept på paketet, rena rama barnleken. Knappt nån sport alls. Jag hittade en del recept när jag googlade, men som ett första försök använde vi paketreceptet.

IMG_7966-1Blötlägg (här går källorna isär, i vissa recept ska det blötläggas över natten, i andra inte alls).

IMG_7971-1Häll av och fräs i olja eller smör.

IMG_7974-1Häll på buljong. (steg ett var egentligen att koka buljongen på kyckling) Koka sakta.

IMG_7980-1Tjugo minuter senare. Var det kanske för mycket buljong, eller?

IMG_7982-1Rosta pinje- och cashewnötter i torr stekpanna. Receptet föreskrev mandel och pinjenötter, men jag orkade inte skålla mandeln så det fick bli cashew istället.

IMG_7984-1Trettio minuter senare. Klart! (ok, jag fuskade lite och hällde av buljongen som var kvar)

IMG_7965-1Rensat kött från ett halvdant fileat kycklingskrov som buljongen kokades på. Frästes upp med lite kryddor.

IMG_7988-1Och så slutresultat vilket blev tre nyanser av brunt, en av mina specialiteter :).

Freekehn var tuggig och hade rätt mycket smak (nötigt? mja, som bulgur fast mycket mer kanske man kan säga), föll mig helt klart på läppen. Jag kommer definitivt att köpa det här igen. Kanske i storpack till och med.