I påsen med de frysta, skalade räkorna låg ett räkhuvud. Så fasansfullt. Jag tror jag ska ringa till någon kvällstidning så de kan komma och göra ett reportage. Jag ska sitta vid köksbordet och se bedrövad ut och räkhuvudet ska ligga på bordet framför mig. Och så ska jag säga saker som "det var så obehagligt, det kommer att ta lång tid innan jag klarar av att äta räkor igen". Och så ska tidningen få ringa producenten för att ställa dem mot väggen och fråga hur detta kunde ske. Ska jag verkligen behöva påminnas om att räkor har huvuden?!?
Pesto med colatura
1 kruka basilika
50 g pinjenötter
0,5 dl olivolja
0,5 dl colatura
1 dl riven parmesan
10 kalamata-oliver
1. Kör rubbet i mixer. Så länge basilikan har mjuka stjälkar bryr jag mig inte om att plocka bladen, klipp av hela rasket och ner med det i mixern bara. Och så kan det ju vara bra att kärna ur oliverna om de inte redan är urkärnade.
Räkorna stektes snabbt och blandades i pastan med peston. Och när vi hade blandat ihop allt kom jag på att det nog hade varit snyggare att strö på räkorna efteråt. Bilden blev ju sådär snygg. Nåja. Eftertankens kranka blekhet och så vidare.
Peston blev bra men jag tycker faktiskt att den vi köpte var bättre, den var på något sätt renare i smaken och colaturan kom fram bättre. Kanske skulle vi ha dragit ner på parmesanen lite. Och så kanske man ska hjälpa colaturan med en sardell eller två.
3 kommentarer:
Gud förbjude, käket vi äter kommer från typ kor och räkor och fiskar och sånt ;). Må vi aldrig påminnas igen ;)
Men precis, fast om man bara äter mcnuggets, färs och fiskpinnar så är det så olikt ursprunget att man knappt behöver tänka på att det har varit djur :)
Det är väl en av poängerna bakom? Att man inte behöver fundera påa tt en gång påbörjade köttfärsen ett benägen liv som ko?
För 30 år sedan trodde min syster på fullaste allvar att fiskar simmade runt som frysblock i havet. Det var ju bara så de sågs i affären så vadå. Och i en femåringsögon så är det fine :)
Skicka en kommentar