Kolucheh

Kaymaken var det ja, mellanöstern-varianten på clotted cream, jag skulle ju göra något av den.

Jag letade runt lite efter recept men jag kom hela tiden tillbaka till scones, det var nog den där jämförelsen med clotted cream och brunch-diskussionerna på Taffel som gjorde att min hjärna vägrar byta inriktning. Då får det väl bli scones med kaymaken till. Sconsen blir dock i persisk tappning; Kolucheh. Receptet kommer från New Food of Life och jag har bara mixtrat lite med det.

Deg, lagom till åtta stycken
8 dl mjöl
200 g smör (eller ghee om man nu har det)
1 tsk spiskummin
1 tsk bakpulver
0,5 tsk bikarbonat
0,5 dl mjölk
0,5 dl yoghurt
0,5 dl rosenvatten (om man, som jag, är lite feg västerlänning och tycker att rosenvatten kan vara en anings påträngande i större mängder kan man dra ner mängden lite)

1. Mixa mjöl, smör, spiskummin, bakpulver och bikarbonat till en smulig massa, låt stå några timmar eller över natten.
2. Rör ner mjölk, yoghurt och rosenvatten, knåda några minuter. Det blir en förvånansvärt smidig deg, inte alls som vanlig scones-deg. Låt stå en timme till, gör fyllningen under tiden

Fyllning (som räcker och blir över)
2 dl torkade aprikoser
drygt 1 dl valnötter
1 dl pistaschnötter
0,5 tsk muskot
1 tsk kardemumma
0,5 tsk kanel
0,5 msk olja

1. Mixa allt till fyllningen

Till sist
1. Dela upp degen i sexton bitar, kavla eller tryck ut bitarna till rundlar på 10 cm
2. Lägg en till två matskedar fyllning på hälften av rundlarna
3. Lägg resterande rundlar ovanpå fyllningen och kavla lite ovanpå, nyp ihop kanterna
4. Grädda i ugn, 200 grader i 15-20 minuter

Kaymaken serverades alltså till, vet inte hur pass renlärigt det är men det struntar jag i.

Det här är rena rama godiset. Sonen föredrog vanliga scones men jag tycker det här var smaskigt värre med nötterna, kardemumman och kanelen. Tillsammans med kaymaken blir det rätt mäktigt. Jag, som ändå brukar kunna trycka i mig rejäla mängder mat, klarade en och en halv innan det tog stopp.

Nästa gång tar jag i en gnutta salt i degen och trycker i så mycket fyllning det möjligtvis går. Och ser till att jag är rejält hungrig innan.