Jag hittade yttepytte söta små papadams på Taj Mahal idag, faktiskt inte större än drygt fyra centimeter tvärs över. Jeera stod det på en liten fastklistrad lapp, spiskummin alltså, det lät ju trevligt. Jag gillar spiskummin.
Kommer hem, öppnar förpackningen och oouwww, VAD är det som luktar? Skärskådar innehållsförteckningen och där står det; asafoetida, hing alltså, en krydda jag fram till nu inte har stiftat någon närmare bekantskap med. Det luktar INTE angenämt. Men smakade lyckligtvis bättre i tillagat skick än vad det första intrycket gav just intryck av. Så nu har jag bockat av ännu en sån där borde-man-ju-testa-faktiskt-grej.
Och eftersom Årstiderna fortsätter att leverera vitkål i en aldrig sinande ström äter vi vitkål så till den milda grad att vi förmodligen kommer att förvandlas till kaniner snart. Idag med indisk kryddning, foto får ni klara er utan.
Kanelstång, grön och svart kardemumma, spiskummin, svartpeppar, kryddnejlika, chili och gurkmeja rostas i stekpanna. Mixa. Fräs strimlad vitkål i olja, blanda ner kryddorna och ett gäng gröna ärtor. Och en bunt strimlade curryblad på slutet. Lite salt också.
3 kommentarer:
Vad spännande, de där pappadumsen skulle jag vilja smaka, din vitkål också, kryddorna har jag men ingen kål men det ska bli!
Aha, nu vet jag vad jag ska göra med vitkålshuvudet!
Hälsar fröken Dill
papadamsen var inte alls tokiga, hing-lukten försvann efter tillagning (i mikron), man kunde ana att det var nåt annorlunda i kryddningen men det var inte påträngande på något sätt.
och så luktar det pepparkaka i hela köket när man gör vitkålen och bara det är ju rätt skoj :)
Skicka en kommentar