Semester

Skafferiets innevånare har varit på semester i Italien, på Amalfikusten närmare bestämt. Vi kom hem med sisådär femton kilo mer bagage än när vi åkte, mina planer på att tömma skafferiet går helt åt skogen... Hursomhelst har det varit en vecka av underbara restaurangbesök och mycket mat- och vinshopping. Och jag har aldrig tidigare i mitt liv ätit så mycket fisk och skaldjur under en vecka; ansjovis på längden och tvären, musslor och scampi och tonfisk och bläckfisk och en hel drös med andra fiskar jag aldrig ätit förr och inte längre kommer ihåg namnet på.

Och dessutom är jag numer stolt innehavare av en flaska Colatura di Alici/Garum som kommer att användas sparsamt vid högtidliga tillfällen :)

Efter en vecka av lukulliska utsvävningar återgår vi nu till lite mer vardagliga maträtter. Middagen idag blev enklaste möjliga potatis/morotssoppa: potatis, morötter, purjolök, buljong, ös i torkad basilika (varför har jag torkad basilika hemma?, den är ju fullständigt menlös, det måste varit någon annan än jag som tagit hem den), salvia och körvel (har man just kommit hem från semester finns det inga färska kryddor i köksfönstret). Koka. Färdigt.

Fast till förrätt blev det lite direktimporterad italiensk mat: rökt mozzarella. Har aldrig sett det i Sverige förut, det var en helt ny upplevelse för mig och eftersom jag älskar rökt mat var det en höjdare. På den lokala pizzerian i Amalfi fick vi den rökta mozzarellan insvept i färska citronblad och bakad i ugn, underbart gott! Så vad gör man en söndagskväll i stockholmsförort när man behöver färska citronblad? Man ersätter med torkade, blötlagda, limeblad. Ett lager limeblad i en ugnsäker form, tjocka skivor mozzarella och ytterligare ett lager limeblad ovanpå. In i ugnen tills osten nästan börjar smälta. Ät. Inte riktigt som ursprunget men nästan lika bra.

På plats i Amalfi åt vi också friterade ansjovisar fyllda med rökt mozzarella och eftersom det finns en liten snutt ost kvar blir det nog något liknande någon av de närmaste dagarna. Stekt ostfylld strömming kanske?

Nu är det dags att krascha i sängen. Sena restaurangbesök med vin och påträngade italienska kyrkklockor klockan sju på morgonen är inte en bra kombination. Jag behöver en semestervecka till för att vila upp mig.

PS/Skafferiets innevånare lever inte längre i synd eftersom vi gifte oss i Italien. Nu måste jag lära mig att säga/skriva "min man" istället för "min sambo". Det kommer att ta tid att vänja sig :)