I väntan på den stundande köksrenoveringen...

...bjuder skafferiet på några smakprov av hur det ser ut idag. Jo, det finns kök som ser värre ut än vårt. Men ändå. En av köksleverantörerna som kom på hembesök tittade runt och sa "ja, vad ni än gör kan det ju inte bli sämre".

(ursäkta den eländiga bildkvaliten)

Plastmattan på golvet i härlig marmorimitation återkommer även som stänkskydd ovanför bänkytan och bildar därmed en enhet. För att bryta av en aning matchar bänkskivan inte alls mot mattan (denna finessiga brytning ges inte riktigt rättvisa på bilden nedan).


Lite lekfullt bryts det enhetliga även genom att olika socklar använts.



Så här såg köket förmodligen ut innan 1986 då den senaste renoveringen genomfördes. Det kan alltså faktiskt ha varit värre än nu.

Lysröret ovanför diskbänken fungerar ibland, ibland inte, vilket ger spänning i tillvaron. Det kan ha med kopplingsdosan att göra som har hanterats så här professionellt.

Och på tal om el, vad sägs om den här rejäla installationen? Inte ett jordat uttag, även om man kan få det intrycket. Och det mesta går på samma säkring vilket gör att det inte går att köra vattenkokaren och diskmaskinen samtidigt. Men jag får en del vardagsmotion när jag måste springa ner till säkringsskåpet i källaren titt som tätt eftersom jag aldrig lyckas komma ihåg det.

Spisen lutar och går inte att justera mer vilket leder till att allt stekfett ofelbart hamnar i ena hörnan av stekpannan och att kakor gräddade i ugnen får en intressant lutning. Ger extra utmaning vid matlagningen!

Vi tänker patina. Den avskavda färgen ger en trevlig antikkänsla.

Och här har vi kökets huvudnummer: skafferiet. Sväljer rätt mycket (dock inte hela samlingen, en del är utlokaliserat till ett källarrum) men skåpet är 60 cm djupt och 40 cm brett. Allt står i femdubbla rader och det som inte används flitigt åker längre och längre bak. Inte konstigt att jag hittar saker jag inte kommer ihåg att jag köpt.


Gissa om jag ser fram emot ett nytt kök?!